- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
329

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

329

drag. Vid denna tidpunkt var den danska kontinenten hotad, och
enligt den med general Hope uppgjorda fälttågsplanen hade det första
anfallet redan blifvit bestämdt. Jag hade beslutit, då jag befann mig
i Holstein, att bibehålla fästningarne derstädes ända till dess Norges
afträdande hade gått för sig och detta land blifvit besatt utaf de
svenska trupperna; men å ena sidan herr Bourkes högtidliga
försäkringar att konungen hade vidtagit mått och steg för att gifva
verkställighet åt fördraget på ett sätt enligt med hans redliga karakter och
hans stränga grundsatser, och å den andra önskan att tjena den
allmänna saken bestämde mig för att helt och hållet utrymma de danska
staterna. Jag anträdde tåget emot Rhen. Vid ankomsten till dess
stränder erfor jag de anledningar till oro, dem jag meddelat E. M.
Uti detta ögonblick då Sverige befinner sig uti den olyckliga
nödvändigheten alt utstå ett krig på sina egna gränsor, medan det med
alla sina ansträngningar bidragit att aflägsna det ifrån de andra
makternas gränsor, i detta ögonblick då så många bekymmer nedtynga
mig och då jag ej vill fatta ett beslut utan att rådföra mig med
E. M., vänder jag mig till Er, sire, med det oinskränkta förtroende,
ni ingifvit mig, för att begära E. M:s råd.

Norges förening med Sverige, E. M:s lycka och verldens lugn,
se der de föremål, för hvilka jag gripit till vapen, och hvilka städse
skola uppfylla min tanke och utgöra målet för min önskningar. Milt
fäderneslands välfärd beror ovilkorligen på det första af dessa
föremål, och E. M. är alltför stor och alltför rättvis för att icke finna,
att det för närvarande i första rummet tager mina pligter i anspråk
samt att jag är skyldig det mina främsta omsorger. Jag beder då
E. M. låta mig veta, hvad E. M. kan göra för att hjelpa mig att
gifva helgd åt de rättigheter och de högtidliga fördrag hvilka
garantera Sverige konungariket Norge, hvilket armén under mina order
nu finner sig tvungen att eröfra. Jag vet, att E. M. under
närvarande omständigheter icke är i stånd att till min förmån förfoga
öfver ett stort antal trupper; men äfven om E. M. blott kunde
förse mig med en liten kår, vare sig från kontinenten eller från
Finland eller från Archangel, skulle jag kä nna mig lika tilllredsställd som
lacksam derför, emedan jag uti E. K. M:s beslut skulle finna ett
nvtt bevis på dess känslor för konungen och för mig, tillika med
den mycket bestämda försäkran, alt det är E. Mrs vilja att Sverige
hålles skadeslöst för de förluster och de olyckor det rönt sedan hundra

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free