- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 8. Carl Johan och hans tid (1814-1815) /
368

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’368

Dref från densamme till densamme.

CAf samma dalumj.

Jag bifogar dessa rader till mitt bref af i dag för alt
öfverlemna mig åt nöjet alt samtala med E. M. om mina enskilda
känslor. Jag kan icke uttrycka för Eder, sire, huru lycklig det gör
mig att se vår politik ense med mina personliga böjelser. De
lyckliga resultater hvilka E. M:s operationer åt denna sidan synas lofva
mig, erhålla uti mina ögon ett dubbelt värde derigenom att de
erbjuda mig hoppet alt kunna snart helt och hållet egna mig åt den
önskan jag hyser, att på ett mera direkt sätt understödja E. M. och
gifva E. M. nya bevis på det nit hvaraf jag lifvas för Dess ära.
Såsom jag hoppas, sire, skall jag snart befinna mig i linie med E.
M., på den stora vädjobanan. Vi skola genom nya framgångar
besegla det vapenbrödraskap som så lyckligt förenar oss, och starka
genom vår förening och vår goda sak skola vi uppnå det ädla mål,
vi föresalt oss.

Grefve Gustaf Löwenhielm har afbördat sig det uppdrag, E. M.
anförtrott honom till mig. Då E. M. hos mig anhåller om ett
oföränderligt förtroende, anhåller ni, sire, om något som E. M. redan
besitter i högsta grad. Det är med den mest oinskränkta tillförsigt
jag öfverlemnar mig åt detta förtroende, och jag skulle hellre afstå
ifrån umgänget med menniskorna, jag vore färdig att förneka
redlig-helens tillvaro på jorden hellre än att ett ögonblick förmoda, det
mina känslor för E. M. någonsin kunde röna det minsta afbräck.
Jag döljer det icke för mig, att kända eller okända fiender
otvifvelaktigt mer än en gång skola söka att störa vår förening. Vi skola
måhända ofta finna på vår väg menniskor, hvilka med förnekande
af de grundsatser för hvilka vi kämpa, samt uteslutande dyrkare af
ögonblickets och maktens lycka, äro städse färdiga att misskänna
den fördel, rättvisan ensam skänker. Men emot dessa menniskor
skola vi framhålla våra afsigters redlighet, och söndringsandan skall
erfara att vi, för att utestänga henne, ega en osviklig utväg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/8/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free