Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maktbegäret är för en regent, det är ofta fåfängan och
egennvttan för den enskilde undersåten. Båda äro
men-niskor — med menskliga fel och menskliga svagheter,
och samhället får ofta nog plikta för individernas
småaktiga lidelser på thronen så väl som i folkförsamlingen.
Och om också erfarenheten hos oss visat, att
cmbets-män inom representationen frimodigt uppträdt och äfven
inom pressen drifvit opposition emot regeringen, utan att
deras entledigande eller tillbabasättande deraf alltid
blif-vit en gifven följd, såsom i åtskilliga andra
representativa stater, och om detta tyder på en sjelfständighet å
ena sidan och en aktning för den ärliga öfvertygelsen
å den andra, som är hedrande för båda parterna, så har
härmed blott ett annat missförhållande uppstått, ieke
mindre i strid med den konstitutionella ordningen, att
nem-ligen regeringens organer, hvilka måste anses kallade att
understödja och befordra hennes planer, tvärtom
bekämpa dem’).
Hvad Carl Johan angår, så hade han under en
lång och segerrik fältherrebana hunnit tillräckligt vänja
sig vid behaget att herrska och befalla för att icke
äfven på thronen fortfarande vara mera böjd för att med
stark hand fasthålla i hela dess omfång den konungsliga
makt, som blifvit honom öfverlemnad, än att efte rgifva
någon del af densamma, och såsom statsman hade han
från det land, som fostrat honom, hemtnt tillräcklig
erfarenhet af de fördelar, en strängt centraliserad
byråkrati erbjuder styrelsen, äfvensom af det sätt,
hvarige-nom byråkratiens välvilja lättast vinnes och
fördelaktigast användes, för att äfven i sitt nya fädernesland
förstå att begagna alla de medel, hans rika snille, hans
menniskovänliga hjerta och hans upphöjda
samhällsställning erbjödo honom att bland de talrika embetsmännen
’) Såsom exempel pä, huru embetsmänuens ställning till
regeringen såsom medlemmar af representationen stundom blifvit
uppfattad, se (Björnstlerna) Försök till en kritisk
undersökning af vissa delar utaf 1809 års Grundlag, Stockholm 1844,
sid. 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
