Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöd, än egennyttans ocli maktlystnadens kalla,
obevekliga, godtyckliga beräkningar, och i stället bygger på
den fastare grundvalen af ädelmod och aktning för
inensk-liga och medborgerliga rättigheter. Hvad en sådan
statskonst lyckats genomföra kan med trygghet motse en
framtid, som trolösheten aldrig har att hoppas och ännu
mindre våldet under en långt framskriden civilisation kan
påräkna’).
Det är bekant, att, liksom redan \id tidpunkten af
unionens stiftelse, efter hvad vi här ofvan visat, olika
meningar yttrades i afseende på villkoren för densamma,
dessa frisinnade villkor äfven sedermera och ej minst i
våra dagar varit föremål för högljudt och uthållandc
klander från den Svenska oppositionens sida vid
riksda-garne och inom pressen. Man har ihärdigt arbetat på
att nedsätta föreningens betydelse sådan den af Carl
Johan uppfattades. Man har ej tvekat att för hans
handlingssätt framställa de oädlaste bevekelsegrunder såsom
dynastisk egennytta, dolska afsigter att aldrig unna
Sverige den nva eröfringen, utan behälla den för egen
räkning så6om en lämplig tillflykt vid möjligen inträflande
hvälfningar i Sverige:). Det obefogade i dessa
beskyllningar, framkallade af olika anledningar och ej sällan
uttalade med en hatfullhet och på ett sätt, som inom
’) Till Fru Stacl skref Carl Johan från Fredrikskall den 7
Nov. 1814: »Starke genom fördraget i Kiel och de garan
tier, som Europas förnämste makter gifvit oss, liafva vi icke
gjort gällande våra rättigheter. Vi ha beviljat Norska
nationen att rådpläga om sina rättigheter och uttala sina
åsig-ter. Detta var en h\ Ilning åt de grundsatser och åt den
frihetskärlek, som jag till min glädje funnit infödda hos
Svenskarne ... Om Norrmännen äro i civilisation uuderlägsne
många andra folk, så äro de ock fria från dessas fel. De
utmärka sig genom enkelheten i sina seder, genom sin
karakters redbarhet (loyauté); och den styrelse, som kommer
alt visa aktning för deras frihet, kan räkna på deras
erkänsla».
J) Grundlösheten af dessa och dylika påståenden har på ett
slående sätt blifvit uppvisad af Prof. H. L. Rydin i
Föreningen emellan Sverige och Norge sid. 135 not. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
