Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de verkligen voro, och i sitt rätta ljus, städse ville välja
den rätta och liberala vägen och man fann sig häri ej
bedragen»’). Upplyste och sannt fosterländske Norrmän
hafva också aldrig tvekat att uttala sitt erkännande af
Carl Johans förtjenster om Norges frihet och lycka* 2),
lika litet som de förnekat de fördelar, unionen
tillskyndat landet. Vi skulle kunna meddela talrika bevis på
dessa tänkesätt i brödrariket3), men inskränka oss till
att anföra följande yttranden af män, hvilkas
samhällsställning, djupa insigter och allmänt erkända kärlek till
det Norska fäderneslandet ej mindre än deras äfven i
Sverige välbekanta och aktade namn göra deras ord och
omdömen i denna sak betydelsefulla.
Så yttrar sig i våra dagar den Norske tänkaren
Monrad om Carl Johan och föreningen: »Carl Johan
var den ende af de från Frankrike utgångna regenterna,
som hade praktiskt insett nationalitetens rätt och
betydelse, den ende, som, under det de öfrige i sin
Fransyska sprödhet öfverallt endast kände sig som
Fransmän, egde själsböjlighet nng för att göra sig till ett
med det folk, han var satt att styra, för att ¡sanning
blifva Svensk bland Svenskarne, liksom han sedermera
också förstod att blifva Norsk bland Norrmännen. Der-
’) Se Munch-Rseder, Den Norske Statsförfattnings Historie og
Vsesen, sid. 29, 21 G.
s) Vi finna också att under loppet af 1863 en uppmaning
skett i Norge att i Kristiania uppresa en ärestod åt Carl
Johan.
3) Så t. ex. är A. Fayes ofvannämnda arbete helt och hållet
författadt i den mest unionsvänliga anda, och biskop Pavels,
som varit en ifrig anhängare till prins Kristian, nedskref
redan den 15 Nov. 1814: »Hvad vi dock efter allt utseende
äro lyckliga menniskor, som så hastigt och för så drägligt
godt köp kommo till ett resultat och undgiugo det
gränslösa viiTvarr, hvari vi under en kraftlös, inkonseqvent
regering skulle blifvit invecklade». C. Pavels Biografi etc. sid.
333. Samme man antecknade året förut (d. 22 Dec. 1813):
»Outhiirdeligt skulle det vara mig att svärja Carl den
trettonde och Pontecorvo trohetsed. Den dag, då detta skedde,
skulle vara den olyckligaste i mitt lif». Anf. st. sid. 119.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
