Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter eu sådan inledning tiil riksdagens
förhandlingar skulle man kunnat tro, att i dem inga störande
missljud af klander eller obelåtenhet skulle inblandat
sig. Motsatsen dröjde dock ej att framträda och det
på ett sätt, som lemnade ett nytt bevis på ett af vår
nationalkarakters mest utmärkande drag, h vil ket C. J.
Adler-creutz kallat hennes »fallenhet för öfverdrift, både mot
och med»’). Det är denna oro i det Svenska lynnet,
som beredt oss det så till vida föga smickrande
namnet af »Nordens Polackar» och fulltecknat vår historias
blad med de talrika hvälfningar, som der i oafbruten
följd aflösa hvarandra. Undersöker man närmare dessa
hvälfningars orsaker och verkningar, finner man snart,
att det ej är i folkets leder man har att söka deras
anstiftare, att det icke är inom de samhällsklasser, som
bilda nationens kärna och stam, detta ständigt
framvällande flöde af missnöje, konspirationer eller uppror haft
sin källåder. Det är en mäktig eller maktlysten
aristokrati, i hvars sköte de fostrats, under det »Svensk
folkfrihets urgamla förbund med Svensk konungamakt, i
farans stund städse förnyadt, näst Gud varit Sveriges
räddning». Riddarhuset har alltid varit oppositionens
vagga, och från dess bänkar riktades äfven nu det nya
motståndets första skarpare angrepp mot styrelsen, men
ännu under ledningen af en man, som i hänförelsen af
sitt eldiga nit väl kunde begå betydliga misstag, men
hvars outtröttliga, sjelfuppoffrande verksamhet och ädelt
parlamentariska hållning var en borgen för en
fosterlandskärlek utan gränser och för ett hjerta, upphöjdt
öfver allt inflytande af otillfredsställd ärelystnad eller
trångsinnade bevekelsegrunder.
Alltsedan åren 1786 och 1789 hade
riksdagsop-positioneu just icke synnerligen låtit höra af sig. Det
motstånd, som mot Gustaf IV Adolfs envåldsinyndighet
bröt ut i de stormiga uppträdena på riddarhuset 1800,
’) Bref från C. J. Adlercreutz till Exc. Toll i Biograf.
Teckning af den seuare II: 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
