Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
paete anmärkningar, ej sällan uttalade med bitterhet och
smädande anklagelser.
Götha kanal hörde till dessa stora företag, hvilkn,
sedan de under utförandet haft att kämpa mot
svårigheter af åtskilliga slag och ej minst mot sådana, på
hvilka småsinnet och afundsjukan alltid äro så särdeles
uppfinningsrika, först af efterkommande slägten rättvist
bedömas och uppskattas. Tidens häfder vittna, att
sällan uttänktes och börjades något sådant utan att blifva
föremål för motstånd, tadel och misstydningar’). Samma
öde drabbade äfven Götha kanal och dess skapare, som
oupphörligt hade att kämpa emot de hinder, som
okunnigheten, fördomarne och partinitet icke tröttnade att
uppställa mot genomförandet af hans planer2). Men
emot sina motståndares öfverlägsna antal och hätska
anfall satte han sitt mod, sin ståndaktighet, sin Romerska
jernvilja och genonulref, ehuru alltid efter stormande
debatter, beslutet att icke gifva till spillo ett företag,
sätt, att «som Sverige existerat nära 2,000 år, och under
denna tid ofta varit nödsakadt försvara sina gränser, samt
detta skett med framgång utan att Götha kanal varit till,
bör man icke misströsta, att ju detsamma händer hädanefter,
så att den i sådant afseende" säkert kan umbäras». Ridd.
och Adelns Pr. 1815 V: 1099 ff.
’) En liflig skildring, huru det i dylika fall plägar förhålla sig,
finnes att läsa i Lives of the engiueers af Samuel Smiles.
Plåtens samtida, den frejdade Rennie (f 1822), som
England har att tacka för början af sitt kanal-system, ansågs,
för sina nya idéers skull, som galen. När han framträdde
med planen att leda en kanal i en aquedukt öfver en Ilod,
yttrade en berömd byggmästare: »Jag har väl hört talas om
luftslott, men aldrig har jag sett något sådant» o. s. v.
2) Plåtens och kanalens mest nitiske anhängare iuom
riksstånden voro kommersrådet B. II. Santesson och biskop
Rosen-stein, hvilken senare afgifvit den första motionen i ämnet d.
18 Aug. 1809. Äfven grefve Schwerin hörde i denna fråga
icke till oppositionen, utan understödde densamma,
förklarande att »sedan nu så mycken kraft blifvit använd på detta
. foretag, skulle det smärta min nationliga känsla, om den
skulle af framtiden dömas hafva varit fruktlöst förspilld».
R. och A. Pr. II: 331 fl’, och V: 1407 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
