- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
147

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 millioner, utgjorde det bidrag, som af Svenska folket
blifvit furberedt eller lemnadt. Af dessa qvarstodo ännu
såsom skuld, när behållningen i proviant m. m.
af-räknades, blott U million, fur hvars skyndsamt
behöf-liga betalning ständerna anordnade medel, hvilka dock
sedermera så småningom återgäldades af den
ersättnings-summa, som inflöt för Pommerns afträdande1).

Den utländska skulden kunde deremot gifva så
mycket större anledningar till oro för framtiden.
Visserligen hade man redan vid föregående riksdag gjort
en början till denna frågas lösning på ett ganska
be-qvämt, om ock föga efterföljansvärdt sätt, men någon
vidare åtgärd, än ständernas maktspråk, hade icke i
af-seende på skuldens uppgörande blifvit vidtagen2). Den
qvarstod således i sjelfva verket ännu oförändrad och
utgjorde ¿1,266,503 r:dr b:ko. Kronprinsens anbud att
ombesörja den utländska skuldens betalande befriade
emellertid vid denna riksdag nationens ombud från vidare
bekymmer i detta ämne.

Såsom af det föregående är bekant, hade ständerna
1812 i afseende på rikets utländska skuld beslutat, att
något anspråk till erhållande af de förfallna räntorna samt
två tredjedelar af kapitalet icke någonsin skulle af
rikets ständer upptagas eller fråga om godtgurande deraf
kunna hos dem väckas. Om ett dylikt besluts orätt-

’) Jfr Berättelse om hvad sig i rikets styrelse tilldragit sedan
sista riksdag, d. 6 Mars 1815, samt K. M:ts skrifvelser till
ständerna angående krigsskulderna d. 23 Maj och d. 12
Juli äfvensom statsutskottets betänkande angående
liqvide-randet af skulderna efter sista krig, d. 18 Juli 1815.

2) Härvid böra vi dock tillägga att, i följd afen K. M:ts
skrif-velse af d. 10 Febr. 1813, hade riksgäldskontorcts
fullmäktige genom skrifvelse af d. 25 s. m. underrättat
vederbörande fordringsegare om ständernas beslut 1812 rörande den
utländska skulden och särskildt fordringsegarne i Leipzig (d.
1 Mars s. u.), att dc skulle erhålla liqvid efter 72 sk. kurs.
Dessa tre skrifvelser finnas på Franska språket i S. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free