Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skadeersättning, som han framställt för kejsaren, hade
denne svarat, att, sedan prinsen blifvit vald till
thron-följare i Sverige, kunde kejsaren ingenting förändra i
de anordningar, som han en gång vidtagit, ej heller
gifva skadeersättning, liksom förlusterna varit hans fel,
så mycket mindre som han rådt prinsen att icke
emot-tasa denna utnämning:».
General Camps: »Ers excellens förvånar mig; jag
känner alla enskildheterna vid denna utnämning; den
var nationens enhälliga önskan, som prinsen ingalunda
framkallat, och då han emottog den, var det blott för
att lyda kejsarens vilja. Jag skall säga er till och med
ännu mera, nemligen att äfven efter utnämningen*
kärleken till fäderneslandet nära nog förmått prinsen att
afstå från emottagandet af Sveriges tliron, och att så
icke skedde kom deraf, att han trodde det kunna
öfver-ensstämma med kejsarens politik, att i Sverige fanns en
furste, som var honom tillgifven. Denna tanke har
bestämt honom; jag kan försäkra E. E., att detta är det
verkliga förhållandet. För öfrigt äro prinsens lojala
karakter och heder allt för väl kända för att man ett
enda ögonblick skulle kunna betviHa, hvad jag haft äran
säga er».
Grefve Defermon: »Ja, det är fullkomligt sannt;
prinsen är en verklig Fransysk ridderstnan — men ni
vet, man håller icke långa samtal med kejsaren; man
hör och man tiger».
General Camps: »Ja, se der E. E., hvad som är
ledsammast för prinsen, flan skall utan tvifvel lida af
denna tanke; men jag är för min del förvissad, att den
ej skall minska hans tillgifvenhet för kejsaren. Den
krigiska hållning, prinsen intager, och de raska
åtgärder, som deraf äro en följd, böra öfvertyga kejsaren,
att han vill göra sin politik oskiljaktig från Frankrikes.
Om ni finner tillfälle, ber jag er, herr grefve, att flitigt
framhålla dessa sanningar för kejsaren».
Grefve Defermon: »Det är så svårt att tala med
kejsaren, att jag ej vet, huru jag bör förhålla mig, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
