Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hvad dessa kommissarier afhandlat och samtyckt»
bekräftat gVundlagen. I öfverensstämmelse härmed
af-lät Kongl. Maj:t den 12 April 18 15 till rikets ständer
en proposition i detta ämne, helt och hållet affattad i
den liberala anda, hvari Carl Johan, såsom i det
föregående blifvit visadt, uppfattat denna fråga, och
uttalande såsom förnämsta grundsatsen för förbundet mellan de
tvänne Skandinaviska folken, att det borde stiftas på
villkoren af gemensamma fördelar och gemensam frihet.
Men huru skulle detta syftemål vinnas? Vare sig
genom en sammansmältning af båda rikena under
åtnjutande af enahanda rättigheter eller genom deras styrelse
af en konung, men med bibehållande af särskilda
rege-ringslagar? På afgörandet af denna fråga borde
naturligtvis bero både sättet, hvarigenom föreningen skulle
tillvägabringas, och egenskapen af de villkor, som skulle
befästa den. K. M. hade visserligen, lika med hvarje
fördomsfri man, insett, att den Skandinaviska halfön
under en spira och en lag, åtminstone för första
intrycket, lemnade en större borgen på styrka och framtida
säkerhet, än genom dess delning under tvänne
styrelseformer, som skapade tvänne folk’), men en närmare
profiling af de många olikheterna i de båda folkens
lynnen och de båda ländernas förhållanden, ej mindre
än händelsernas gång hade bestämt valet af den senare
utvägen. Sedan detta skett och då tvänne folk
sjelf-villigt underkastade sig samma styrelse, ansåg K. M.
hvarje anledning till skiljaktighet i deras ställning till
den gemensamma regenten med den sorgfäiligaste vård
böra undanrödjas. 1 annat fall skulle förbundet förr
eller senare brytas, och det ena folket antingen snart
förtrycka det andra eller ock vid deras våldsamma
åtskiljande nya frön läggas i sinnena till bittra och för
sekler aflägsnande söndringar. Dessa grundsatser, af er-
’) Man jemfore härmed de åsigter i afseende på Norges
förening med Sverige, hvilka urprungligen förfäktades af
Adler-creutz, Wirsén, Engeslröm m. fl. Se härofvan Kap. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>