Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att man i Sverige på åtskilliga håll var föga
belåten med den stora frihet och det fullkomliga
obero-ende, som blifvit skänkt åt Norrmännen, och att
mången fann Finlands förlust endast allför svagt er6att
genom den nya föreningen, hafva vi i det föregående visat.
l)e åsigter, hvilka Adlercreutz sökt göra gällande, egdr
isynnerhet bland Svenska adeln många anhängare, och i
allmänhet torde det vara otvifvelaktigt, att planen att
sammansmälta de båda länderna inom vissa högre
kretsar icke saknade sympathier. Men lika säkert är det
oek, att denna plan numera var långt ifrån att åsyfta
Norges underkufvande, utan endast afsåg att
sammanföra båda folkens nationalrepresentation i en enda
församling. Huru svaga och föga sammanhängande dessa
planer emellertid voro samt med hvilket fullkomligt
ogillande de tillbakavisades både af regering och ständer,
är redan tydligen bevisadt af det sätt, hvarpå hela
uni-onssaken vid riksdagen blifvit uppfattad, och torde ännu
ytterligare ådagaläggas vid en framställning af
representationsfrågans behandling 18 15 och af ett dermed
sammanhängande dumdristigt tilltag af en bland
riddar-husets medlemmar.
Det första förslag, som på riddarhuset väcktes vid
1815 års riksdag, var det redan omtalade om en
tack-sägelseadress till konungen och kronprinsen; det andra
gällde »förändringar i nationalrepresentationen». Redan
den 7 Mars uppläste nemligen major Carl Otto af
For-selles »några strödda tankar om representationen», såsom
han sjelf uttryckte sig; men redan två dagar derefter
återtog motionären sitt förslag, emedan han ansåg sig
hafva funnit detsamma »genom ridderskapets och adelns
omisskänneliga dom» ogilladt, ehuru vid det tillfälle
för-slaget framställdes ingen derom yttrade ett ord, utom
friherre Mannerheim, som efter uppläsandet af 81 § R.
F. hänvisade motionären med sitt anförande till konsti
lutionsutskottet, och äfven nu, vid förslagets återtagande,
af några riddarhusets medlemmar uttrvckligen
förklara-des, att ridderskapet och adeln alldeles icke i detta ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
