Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständernas lagliga rätt på ett hotande sätt förnärmad och
råkade i eld och låga. Han kunde hvarken bifalla
konstitutionsutskottets betänkande eller gilla dess förfarande
emot friherre Jakob Cederström. »Då Särskilda
Utskottet», sade han, »i dess betänkande, för allmänhetens ögon
framlagt orsakerna till den beklagliga ställning och stora
penningenöd, som allmänt öfverklagns, samt härleder den
till stor del från felaktigheter i administrationen, hade
detta förhållande väl icke bort af konstitutionsutskottet
så alldeles lemnas utan afseende. Genom detta
konstitutionsutskottets betänkande och anmälan till décharge
för statsrådet och föredragande, emot hvilka ingen
anledning till anmärkningar skall förekomma, är en skugga
kastad så väl på Särskilda Utskottet, som de enskilde
ledamöter, som förut i detta ämne härstädes yttrat sig».
Friherre Stael ansåg Särskilda Utskottets betänkande
gifva en fullt berättigad grund att förklara »det vara
anledning till anmärkning emot vissa föredragande i
statsrådet», och »efter personer skola nämnas», slutade
han, »så får jag tillkännagifva, att det är emot
stats-sekreterarne friherre Wirsén och grefve Mörner, som jag
ärnar göra anmärkning». Adeln biföll remiss af friherre
Staels anmärkning till konstitutionsutskottet, hvars
ofvan-berörda betänkande i följd häraf förklarades hvilande.
Så långt hade behandlingen af dessa frågor
fortskridit den 17 Juli f. m.
E. m. samma dag begärde friherre Stael »att
konstitutionsutskottet måtte tillfrågas, hvar det stadgande i
grundlagen fanns, hvarpå det grundat sitt vägrande
af friherre Cederströms ofta nämnda memorials bifogande
till konstitutionsutskottets décharge-betänkande?»
A. G. Silfverstolpe: »Jag hemställer, om man kan
fatta beslut att fråga ett utskott, hvar ett stadgande i
lagen finnes: lagen är ju för alla öppen»’).
’) Det var under fortsättningen af diskussionen i denna fråga
herr A. G. Silfvestolpes konstitutionella nit inspirerade hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
