- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
187

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af en tanke, ridderskapet och adeln är af en annan; en
tredje man att skilja dem emellan finnes ej: det finnes
blott tvänne parter, ingen domare. Det torde således
vara bäst att låta bero vid hvad som är och endast
furhoppas, att nästa riksdag konstitutionsutskottet torde tänka
annorlunda».

»Ridd. och adeln upptog med munterhet detta frih.
Staels yttrande», heter det i dagens protokoll, och
»memorialet blef lao-dt till handlincrarne»1).

Härmed kunde man väl hafva hoppats och förmodat,
att fejden blifvit bragt till ända, ocb stillestånd
afslu-tadt. Men några dagar derefter och endast tre dagar
före riksmötets afblåsning, då protokollet rörande
ofvan-nämnde ömtåliga ämne skulle justeras, uppträdde helt
plötsligt och för första gången under denna riksdag hans
excellens statsministern för utrikes ärendena, grefve von
Engeström, »som då var en slags kanslipresident och
som sådan ville anses», och förklarade sig, med
anledning af friherre Staels anmärkningar emot
statssekretc-rarne Wirsén och Mörner, anse för en ära att dela
ansvaret med dessa »tvänne redlige embetsmän, hvilka fått
anmärkningar emot sig, gjorda af en ridderskapets och
adelns ledamot, som förmodligen icke känner statsrådets
sammansättning» . . .

»Aldrig tror jag», fortfor grefve von Engeström,
»skall något statsråd med lugnare sinne, än det
närvarande, gå en redogörelse till mötes, när den lagligen af
detsamma fordras; men så litet vi tillstyrka despotiska
tilltag, äfven så litet vika vi för dem».

»All anmärkning, den rättvisan icke befaller, är en
förföljelse, emot hvilken Svensk lag bör beskydda Svensk
man Trogen de grundsatser, jag hittills följt, anser jag
mig, som fri Svensk man, skyldig att strida emot
förföljelsen, ehvad den skulle kunna komma från högre ort
eller från något annat ställe».

’) Se liidd. och Adelns Protokoll d. 20 Juli 1815.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free