Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också af nödtvång, då de beviljade lånesummorna icke
sällan blifvit gifna till spillo åt den slösande Härden,
den uppblåsta börds- och embetsmanna-fåfängan eller
det hejdlösa njutningsbegäret, hvilka med oerhörd
skamlöshet, när medlen för att tillfredsställa deras lystnad
voro uttömda, icke tvekade att ockra på Carl Johans
ädelmod och missbruka hans stundom alltför långt drifna
eftergifvenhet för de inom vissa högre samhällskretsar
ständigt stegrade anspråken på hans enskilda kassa.
Om också Carl Johans frikostighet af en och
annan bland dera, som i rikt mått deraf kommit i
åtnjutande, illa belönades, kunde den dock å andra sidan
icke annat än bidraga att i hans nya fädernesland inom
kort tid göra hans namn kärt och aktadt samt förvärfva
honom trogna och talrika anhängare. Carl Johan var
också långt ifrån känslolös för yttringarne af folkets
kärlek. Han har öppet uttalat detta i det valspråk, han
såsom konung antog. Det egentliga folket, menige man,
var honom lätt att vinna; de s. k. bildade klasserna
kräfva en annan behandling. Carl Johan visste det väl
och var ej fremmande för konsten att vända sig till
godo menniskorna8 svaga sidor. Hos Svenskarne voro
dessa icke heller synnerligen svåra att upptäcka. Han
lärde sig snart känna några af de mest i ögonen
fallande bland dessa svagheter, som, ursprungligen
fremmande för det okonstlade och allvarliga
nordmannalynnet, småningom under inflytelsen af förvända
grundsatser utvecklat sig till en »farsot», som från samhällets
höjder spridt sig i allt vidare kretsar ända ned till det
egentliga folket. Denna farsot var ingen annan, än en
onaturligt stegrad fåfänga och yttrade sig i denna
omanliga lystnad efter fals och flärd, efter lumpet glitter och
tomma utmärkelser, hvilkas olyckliga inverkan på
natio-nalkarakteren en upplyst, frimodig och
fosterlandsälskande man straxt efter Carl Johans ankomst till
Sverige tillrådt honom att med all kraft motarbeta, öppet
förklarande, att dessa utmärkelser voro »källor och
näringsämnen för en fåfänga, 60m, om den fortfor att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
