Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att tillförsäkra Cederström ökadt inflytande. Men under
det han sålunda steg allt högre i kronprinsens
förtroende, kunde han svårligen undgå att hos sina kamrater
inom statsrådet mot sig uppväcka en mindre blid
sinnesstämning, så mycket mera som han i många fall ansågs
begagna sin enskilda ställning till kronprinsen för att
utöfva ett otillbörligt inflytande vid sidan af de
offentliga rådslagen. Om rättmätigheten af denna sednare
beskyllning äro vi icke i tillfälle yttra oss Deremot
synes det temligen visst, att valet af Cederström till
intagande af en plats i en konstitutionel rådkammare
icke var lämpligt. Då han inträdde der, lyssnade han
mera till kronprinsens vilja, än han tog i betraktande
sin egen förmåga, sin brist på behöfliga kunskaper, sitt
lynne och hela sitt föregående lif. Tolf år förut hade
han, vid väckt fråga om att lemna det kall, hvari han
uppväxt och tjenat med ära, svarat: »Utom att min
ambition är intet på landbacken, så är jag alldeles intet
hågad inmänga mig i statsaffairer Mitt hufvud är intet
för planer och contraplaner utan des coups de inains,
det är allt — segla och slåss på sjön dertill har jag
engagerat mig och dervid blir jag beständigt, så länge
jag tjenar»’). Till föga fromma för sig sjelf förmåddes
Cederström 18 15 att frånträda dessa kloka föresatser
och utbyta sjömannens yrke, som han aldrig bort
öfver-gifva, emot rådgifvarekallet, för hvilket han minst af allt
passade under de nya förhållanden, som numera inträdt.
Å ena 6idan hade han allt för länge vant sig att utan
invändningar emottaga och verkställa det Kongliga
Ma-jeslätets ordres för att någonsin kunna vänja sig vid att
icke falla undan för den kongliga viljan; men den
ovillkorliga hörsamhet, 6om för den militära befälhafvaren
är en heders- och samvetspligt, hvars uraktlåtande med
rätta stämplas som brott, får en helt annan betydelse,
när det gäller den inför nationen ansvarige medlemmen
’) Bref till Prosten (sedermera Erkebiskopen) Rosenstein,
Marseille den 16 Jun. 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
