- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
295

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i alla sina offentliga handlingar, genom sin manliga
fasthet och hofsamhet förstått att bland Norrmännen
tillvinna sig förtroende och inflytande. Man älskade
honom måhända icke; men ingen kunde neka sin
högaktning åt en karakter, så pligttrogen, kraftfull,
sjelfstän-dig och högsinnad, som exc. Essens’). Hans plats var
ingalunda lätt att fylla. Men valet af hans efterträdare
vann allmänt bifall, då dertill utsågs öfverståthållaren i
Stockholm, grefve Carl Mörner, som med ett stadgadt
och välgrundadt anseende för redbarhet, oegennytta och
verksamt nit i allmänna värf förenade denna öppna och
okonstlade förbindlighet, hvars välde, utöfvadt från en
upphöjd samhällsplats, sällan misslyckas att vinna både
hjertan och öfvertygelser.

Icke utan motsträfvighet lyssnade grefve Mörner
till det visserligen ärofulla, men föga afundsvärda
anbudet att utbyta öfverståthållareplatsen i Stockholm emot
riksståthållareskapet i Norge. Kronprinsen sjelf var
ingalunda blind för de svårigheter och obehag, som det
höga förtroendekallet möjligen kunde medföra. »Ni skall
måhända», skrifver han till grefve Mörner, »få att kämpa
emot fåfängan och fördomarne; men jag är öfvertygad
om, att med er vana vid stora värf och med ert
förbindliga väsende ni snart skall lyckas göra er älskad
och aktad af detta folk, som endast behöfver upplysas
om sina fördelar, och som icke är otacksamt, när det en
gång är öfvertygadt om, att man vill dess väl»* 2).

’) I det Norska storthingets afskedsadress till exc. Essen (den

2 Juli 1816) yttrades bland annat: »Storthinget kan icke
vara ovetande om hvad som är så allmänt kändt, den
outtröttliga ifver, hvarmed E. E. har uppoffrat sig till statens
tjenst, den utmärkta nitälskan, hvarmed ni sörjt för allt, som
kunde bidraga till rikets väl, den sällsporda klokhet,
hvarmed ni förstått öfvervinna hvarje svårighet, som i en kritisk
tidpunkt kan ha uppstått, och det myckna goda, ni stiftat
och sökt att stifta i flera offentliga administrationsgrcnar».
Storthingets forhandl. V: 2: 453.

’) Bref från IL K. H. Kronprinsen Carl Johan till
öfverståthållaren, grefve Carl Mörner, Kristiania den 6 Juli 1816.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free