Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrigt uppmanat mig (m’ont pressé) att emottaga kronan;
jag har frågat dem, hvad borgen jag skulle erhålla för
deras ord; kunde jag väl räkna på dem, då de
öfver-gifvit en sådan chef 6om Napoleon?»
Dessa Carl Johans yttranden utgöra, enligt
Rumig-nys eller Geffroy’s uppfattning’), ett »klart bevis», att
»Carl Johan under de hundra dagarne ville närma sig
Frankrike med den hemliga afsigten antingen att egna
Napoleon det egennyttiga offret af sin vänskap, efter att
förut hafva låtit honom erfara tyngden af sin vrede,
eller att erbjuda sig sjelf i utbyte åt lyckan, som hjelten
uttröttat. Han sökte således i ett osannolikt förbund
eller i en upphöjelse, som Ryssland icke hunde
missbilliga, emedan det sjelft väckt och närt hoppet i Carl
Johans 6inne, ett stöd fur Sverige och 6in nya dynasti
emot detta samma Rysslands beskydd, som icke
underlät att redan vara honom till besvär».
Det fordras isanning ett eget slags diplomatisk
sinnrikhet och all den ensidighet, som nästan utan undantag
utmärker Franska skriftställares2) bedömande af Carl Jo-
’) I den ifrågavarande artikeln i Revue des Deux Mondes har
det på flera ställen varit oss omöjligt att med full
bestämdhet afgöra, livad af inuehållet tillhör professor Geffrov’s egna
åsigter, och livad som är hemtadt ur Rumigny’s depescher.
2) Detta gäller isynnerhet om Thiers, men äfven prof. Gefifroy,
som i öfrigt inlagt så stora förtjenster i afseende på en
liktig uppfattning af vår historia inom Frankrike, har bedömt
Carl Johan från nog ensidigt Fransk synpunkt och emot
honom framkastat beskyllningar, som med tillgång till äfven
Svenska upplysningar lätt kunna vederläggas. Så t. ex.
påstår G. (lfevue des deux Mondes anf. st. sid. 460), att Carl
Johan 1815 »lät sätta i omlopp ströskrifter påtagligen
författade under hans eget inflytande eller till och med delvis af
honom förestafvade, och hvilka utvisade temligen nya
syrapa-thier för Napoleon, ett icke skryratadt misstroende till
Ryssland och längtan efter att närma sig Frankrike» o. s. v.
Prof. Gefifroy omnämner tvänne sådana ströskrifter, nemligen
»Hvad politik bör Sverige i närvarande krisis iakttaga» (Sthm,
hos Olof Grahn 1815) och »Aro de nya händelserna i
Frankrike till Europas lycka eller olycka» (Sthm, hos Olof Grahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
