Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stå eller förlåta. Lika obegripligt och naturligtvis lika
tadelvärdt är i deras ögon Carl Johans handlingssätt,
då han under de hundra dagarne icke ånyo väpnade sig
emot Napoleon eller efter den andra restaurationen icke
genast kastade den Rysk-Engelska alliansen öfver bord
och återknöt med Frankrike de förtroliga förbindelserna
från Gustaf III:s och Ludvig XV:s dagar. Men de
som på detta sätt fälla förkastelsedomen öfver Carl
Johans politik efter den andra restaurationen — den tid,
som nu är närmaste föremålet för vår skildring — och
deri endast se en osvensk, på ryska sympathier grundad
statskonst, hafva dels icke gjort sig reda för de
förändrade förhållanden, som vid denna tidpunkt inträdt och
som gjorde Sveriges äldre politiska system föga
tillämpligt, dels hafva de om Carl Johans hållning efter 18 15
knappast varit i tillfälle att inhemta någon annan
kunskap, än den ganska lösliga ur tidningar och
ströskrif-ter, förvirrade hörsagor eller med fullt uppsåt vanställda
smädedikter.
Med förhållandet till Ryssland, hvaröfver vi äro i
tillfälle sprida en ny och med sanningen
öfverensstäm-mande belysning, skola vi framdeles sysselsätta oss. Hvad
åter angår Carl Johans fortfarande likgiltighet för ett
förtroligare närmande till Frankrike, så berodde den af
(lerfaldiga samverkande orsaker, men betingades
företrä-desvis af det osäkra och vacklande i detta lands hela
ställning, som gjorde ett tillitsfullt anslutande till
detsamma föga löftesrikt för en makt, hvilken för sin egen
trygghet behöfde en säkrare borgen, än det närvarande
Frankrike kunde erbjuda, och ännu mindre lockande för
en furste, som af Bourbonerna aldrig kunde påräkna
annat än fiendskap, hemlig eller öppen. Man må väl
fråga, hvilken vinst de förenade rikena skulle skördat
genom att uppoffra den Engelsk-Ryska alliansen för att
i stället kasta sig i armarne på en bundsförvandt, som
icke mer var sin egen herre, som för vår undsättning i
nödens stund icke ens egde en flottn, och hvars hela
område, jäsande af inre oro och söndradt af partier,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
