- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
380

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6. »Några revolutionsmän från 1809, hvilka icke
lyckats att blifva ledare af Sveriges öden, skola utan
svårighet göra sin fred med den unge prins Gustaf för
att återvinna sitt förlorade inflytande; de skola icke tveka
att understödja den förvista konungaättens sak med
samma djerfhet, som de fordom utvecklade för att
störta den».

7. »Anhängarne af den nya filosofiska skolan, hvilka
insnärjt det uppväxande slägtet i deras ytterligheter och
utopier, och hvilka aldrig kunna vänta sig något
inflytande hos en furste, hvars erfarenhet och sunda omdöme
tillbakavisar deras villfarelser».

8. »Ett mäktigt parti, som jag icke vågar nämna...»
(författaren gör härmed en tydlig hänsyftning på den
kungliga familjen, Carl XIII sjelf och isynnerhet
drottningen).

»Alla dessa partier, ehuru styrda och lifvade af
olika bevekelsegrunder, utgöra likväl en gemensam liga
med det gemensamma mål att tindergräfva den nya
dynastien; de hafva alla till föreningspunkt den unga
Wasa-pretendenten, och deras bemödanden för hans sak hafva
derigenora destomera sammanhållning och styrka’.

»Denna afgrundsliga vågar likväl ännu icke att
öppet företaga någonting; men hon saknar likväl icke
medel och utvägar; hon betjenar sig af den vnnmäktiga
ilskans vanliga vapen, d. v. s. förtal och list af alla
sla^r i afsi>»t att förstöra det förtroende, den kärlek och
den ömsesidiga aktning, som råda emellan folket och
kronprinsen, och derigenom göra dem förhatliga och
misstänkta för hvarandra».

»I denna dubbla och afskyvärda afsigt bemödar
man siff att såsom obetvdliga och till och med såsom
för fosterlandet skadliga framställa Hans Ivongl. Höghets
tvänne största förtjenster mot Sverige, nemligen Europas
befrielse från Napoleons förtryck och föreningen af
Skandinaviens begge kronor».

Författaren fortfar att måla denna liga i de
mörkaste färger, såsom stark genom yttre och inre förbin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free