- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
387

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom de ofvannämnde angifvelserna om stämplingar
emot kronprinsen, hvarom allt Klinckowström
underrättade sin chef, öfverståthållaren. Då de kommo till
kronprinsens kunskap inträffade hvad man lätt kunde
förutse, att han i sin ömtålighet för hvarje skymt af
hemligt ränksmideri genast tog saken på fullt allvar. Han
lät tillkalla såväl statsministern grefve v. Engeström och
Wetterstedt, som cheferna för de anklagade regementena,
generalerna Lovisin, Schulzenheim och Gardell, jemte
generalerna Bjurnstjerna, Sandels och Ridderstolpe, för att
inför denna improviserade rådssamling låta den
efterskickade friherre Klinckowström upprepa de
underrättelser, han på morgonen meddelat öfverståthållaren.
Klinckowström fick nu afgifva en fullständig redogörelse för
Lindboms alla uppgifter samt jemte öfriga närvarande
underskrifva en vid tillfället upptecknad sammanfattning
af de skedda angifvelserna, hvarefter befallning
utfärdades att undersökning rörande dessa skulle ofördröjiigen
sättas i verket.

I sammanhang härmed beordrades 100 man af
första gardet, hvars trohet genom de framkastade
beskyll-ningarne företrädesvis blifvit satt i fråga, att genast
upp-marchera för att uteslutande öfvertaga vaktgöringen på
slottet, och två af samma regementes officerare’)
befalldes att hos kronprinsen sjelf aflösa de för tillfället
tjenst-görande af hans egna adjutanter.

Detta bevis af kronprinsens högsinthet, af
orub-badt förtroende till det anklagade regementets heder och
af förakt för den fara, man förespeglat honom, förfelade
icke sin verkan.

Händelsen väckte emellertid ett stort och allmänt
uppseende. För hela fäderneslandet vådliga stämplingar
troddes vara å bane. Så snart nyheten hunnit sprida
sig i hnfvudstaden, skyndade de högste embetsmännen
jemte åtskilliga stater och corpser att uppvakta kron-

’) Friherre Stellan Monier och grefve Philip von Schwerin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free