- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 9. Carl Johan och hans tid (1814-1817) /
407

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för denna gång skilja exkonungen från hans opassande
sällskap»’).

Nya äfventyr af liknande slag följde emellertid det
ena efter det andra och framkallade slutligen lagens
bekräftelse af äktenskapsskillnaden emellan Gustaf Adolf
och hans gemål (Febr. IS’!SJ)3). Men f. d. konungen
fortfor allt framgent att genom sina besynnerliga nycker,
sin halsstarriga envishet och ett allt regellösare
lefnads-sätt ständigt bereda den olyckliga drottningen nya
hjert-frätande sorger. De stridigheter, som i det följande
söndrade de fordna makarne i fråga om prins Gustafs
uppfostran och framtid, gjorde brytningen dem emellan
fullständig, och hade till följd, att Gustaf Adolf från denna
tid aldrig mera återsåg och, såsom det tyckes, icke ens
önskade att sammanträffa med drottningen och sina baru3).

Ingen med hjerta för mensklig storhets fall kan
utan känslor af det djupaste vemod följa utvecklingen
af den vilsekomne monarkens återstående lefnadsuden,
som bilda en vidunderlig väfnad af motsatser, bizarra
upptåg, förnyade felsteg och upprepade motgångar —
en oafbruten kedja af hopade missräkningar och
förödmjukelser. I maktens dagar hade han svurit att aldrig
underhandla med Napoleon, troende sig derigenom ådraga

’) Anteckning i S. S. efter konsul Frensheim i Frankfurt. Jfr
Geffroy, anf. st. sid. 465.

2) Schinkel-Bergmau, auf. st. VI, sid. 316.

3) «Under de första åren af mitt vistande vid hofvet i
Carls-ruhe — skrifver eti hofdame, som inträdde bland f. d.
drottningens uppvaktning Sept. 1813 — ledde f. d. konungens
väg ofta genom denna stad. Han stannade dä blott vid
posthuset för att byta om hästar; men frågade aldrig efter sin
familj. Drottningen tog emellertid alltid kunskap om hans
vistande i staden. I detta, liksom i månget annat
hänseende blef icke något lidande henne besparadt; men hon
för-blef städse lika mild och lät aldrig genom nycker andra
umgälla de känslor, som hennes hårda öde måste väcka hos
henne«. Se Königin Friederike von Schweden, geborne
Prinzessin von Baden. Memoiren .. . von einer Hofdame
(Frankfurt am Mayn 1856), sid. 80.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:12:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/9/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free