Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
jag visade, att hau var en hjelte och höjd öfver alla hinder,
vare sig yttre eller inre fiender, rik på utvägar etc. etc., i
samma mon visade jag att han var en för deras lugn fruktansvärd
och farlig granne, hvarigenom jag väckte fruktan i lika hög
grad som beundran. Jag har lugnat dem genom den försäkran,
att Hans Majestät för närvarande blott sysselsatte sig med
ordnandet af sitt rikes inre angelägenheter, och att ingen var
mer öfvertygad än Hans Majestät om nödvändigheten för hans
folk att hemta sig och hvila lit efter de föregående
ansträngningar, som det hade gjort, och att följaktligen de ej hade
något att frukta. Tillåt mig att anmärka, att om konungen
gjorde den minsta fiendtliga rörelse mot Norge, skulle han göra
danska regeringen samma tjenst som prinsen af Hessen gjorde
honom 1788, då han förenade sinneua och krafterna mot den
gemensamma fienden. Som hvarje yttre styrka nödvändigt måste
tagas i beräkning, äro Norges tillgångar, oberoende af
Danmarks, betydliga, och dess krafter kunna alltid användas med
fördel och eftertryck, då fråga är om att försvara landet. Karl
XII fann (olyckligtvis till sin skada), att Norrmännens
krigiska och fosterlandsälskande karaktär mer än uppvägde deras
brist på disciplin och satte dem i stånd att med stöd af
terrängen, som till och med är mer genomskuren af skogar och
berg än Finlands, uthärda hans anfall. En öfverrumpling skulle
nu för tiden kanske kunna öppna väg för en här in i landet;
jag vet, att generalerna här ej skulle sätta sig till motvärn,
enär de alltid spara sig för att afskära fienderna återtåget.
Detta är olyckligtvis något som väcker mycken eftertänksamhet
bland era härar altsedan slaget vid Pultava, hvars minne eller
åtminstone verkan ännu ej är utplånad. Jag framställer detta
i parentes såsom ett litet varningsord, hvars betydelse jag är
säker att konungen uppfattar, desto hällre som Hans Majestät
skall göra mig den rättvisan att ihogkomma, att alla de råd,
som jag tagit mig friheten framställa till hans betänkande,
alltid varit förestafvade af det oegennyttigaste nit för hans
bästa; jag har lemnat ränksmideriet åt dem, som ej kunde
sysselsätta sig med något bättre, och har ej ens värjt mig mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
