Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
på Svar; härvid fant jag Hans Kongl. Höghet Cronprinsen
något kall, men orolig och bekymrad utan att straxt svara mig
ett enda ord; jag gjorde derföre mine att vilja gå bortt och
sade : »Eders Kongl. Höghet torde nådigst tillåta mig en annan
gång få komina igen och i underdånighet aflägga min
tacksägelse för den Nåd jag personligen åtniutit; om jag emot all
förmodan icke kunnat uträtta någonting, som varit Hans Kongl.
Höghet Regentens och Hela Rikets önskan, kan jag med tryckt
samvete återvända, sedan jag okonstladt för Eders Kongl.
Höghets fötter framlagt den samina». Häruppå täcktes Hans Kongl.
Höghet Cronprinsen svara: »Tro mig aldrig kunna vara capabel
att en minute balancera på den glädjen att få afsluta ett
förbund med Sverge; jag tror hertigen icke allenast som Regent,
utan som honnette homme och jag tror och hoppas att
Konungen följer samma Princip; men säg mig icke att hela Riket
önskar förbund med oss; jag älskar och Estimerar Edra stålta
landsmän, men de äro orolige, och besynnerliga, och tyckes
som de intet vilja känna den fara de sjelfva til slut kasta sig
uti; ni bör förstå mig och häraf känna mitt bekymmer. Jag
hoppas dock likväl, att Hertigen vid Eder återkomst skall blifva
nögd med mitt svar, och nästa gång, jag åter får se Eder, ni
skall bli detsamma, och allas vår önskan skall blifva upfyld:
Om vårt samtal i dag behöfver ni intet underrätta Hans Kongl.
Höghet; jag har allenast upriktigt för Eder sagt min oro». —
Mitt samtal med Grefve Bernsdorf var ock lika besynnerliget,
men Han försäkrade till slut lika som H. K. H. Cronprinsen,
att man hoppades kunna öfvervinna alla hinder; Grefve
Bernsdorf tycktes vara lika bekymrad, och tycktes på dem båda
som de frugtade svåra uppträden i Sverge. — Eders Kongl.
Höghet torde kanske häraf finna min ängslan och oro öfver
alt detta. — Jag har derföre på det nogaste gjordt mig
underrättad om detta, som så högeligen förundrat mig; till dato
har jag så mycket fått reda uppå, att ifrån Sverge kommer
här dageligen bref, och isynnerhet nu på en tid af Grufveliget
innehåll; jag för min del ryser att tänka deruppå, än mera
förtro sådanne ohyggeligheter åt papperet; utom alt detta reser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
