Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•187
visade mycken ledsnad, då han såg att denna affär hade blifvit
förbunden med en underhandling med Frankrike, »en sak», sade
han, »som jag så mycket mindre ansåg mig behöfva frukta, som
regenten sjelf hade skrifvit till kronprinsen, att Sverige endast
dröjde att rusta, tills det finge se Danmark taga samma parti».
Ministern fruktar, att ett svar från Frankrike länge skall låta
vänta på sig, af den anledning, att posten är mycket
oregelbunden, och att bref ofta förkomma; jag föreslog honom att
sända en kurir, men han anser detta medel ändå osäkrare,
emedan man måste taga stora omvägar för att komma in i
Frankrike, och ändock är man ej säker att komma fram i
anledning af den ytterliga vaksamhet, som iakttages vid gränsen,
och dessutom vore risken för stor, ty om kuriren blefve
arresterad, skulle man icke underlåta att offentliggöra planen; han
sade mig, att Frankrike hade gjort Danmark penningeanbud,
men att man hade enständigt nekat att lyssna till dylika
förslag. »Jag önskar uppriktigt», tillade han, »att er regering
vore i tillfälle att göra det samma, hon skulle derigenom undvika
att kompromettera sig, om en annan sakernas ordning skulle
komma till stånd i F’rankrike och man skulle offentliggöra
de summor, som republiken har gifvit, hvilket skulle åstadkomma
obehagliga bryderier; »man kan, jag medgifver det», tillade
han, »fatta humör emot oss, emedan vi äro beslutna att
försvara våra nationers rättigheter och icke förstöra oss genom
att ingå i koalisationen, men detta missnöje är icke farligt,
tv vi göra vår skyldighet.» Han slutade med att säga att,
oafsedt dessa reflektioner, som härflöto från hans uppriktiga
önskan att vara nyttig för Sverige, hade han redan med
afseende på Frankrike gjort allt, som berodde på honom, för
att påskynda det beslut, som var så vigtigt för oss; jag är
fullkomligt öfvertygad om att grefve Bernstorff icke har
velat föra mig bakom ljuset, och att han har samvetsgrant
upp-fylt sina löften; också erfar jag en stor glädje öfver att hafva
att underhandla med en man, som med stort förstånd och mod
förenar enskilda och offentliga dygder, sällsynta att finna i det
tidehvarf, hvari vi lefva. Herr Bernstorff har sagt mig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
