Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•232
afsvure sin religion. Han vidrörde flyktigt frågan om Armfelt,
hvilken han fortfarande påstod icke finnas i Ryssland, — men
han lät inig emellertid förstå, att kejsarinnan för den häudelse
hon beviljat honom en fristad, skulle göra sig skyldig till en
grymhet, oin hon utlemnade honoin. »Med ett ord», sade han
till mig, »man måste alldeles afstå från att tänka derpå eller
tala derom, såframt vilkoren äro sådana. Kejsarinnan har
äfven ålagt mig», sade han vidare, »att säga er enskildt, att hon
tycker, att ni något lättsinnigt indragit henne i denna affär,
och att ni hade kunnat bespara henne obehaget af detta sista
afslag. Hon tror, att ni känner henne nog för att veta, att
hon icke lättsinnigt ändrar tänkesätt. — Efter hvad herr
Zouboff sagt er å hennes vägnar, och då hon sett er taga ett nytt
steg hos mig, har hon måst tro, att Hans Kungl. Höghet
uppriktigt önskade ett närmande mellan de båda hofven, oeh att
ni hade några instruktioner i detta syfte. Se der hvad som förmått
henne att göra de framställningar, som hon gjort! Men hon
ser bättre än någonsin, att hon bör afstå från detta hopp». —
Jag svarade, att mitt hofs uppförande i denna angelägenhet varit
öppet och konseqvent; att Hans Kuugl. Höghet, som lika lifligt
som H. M. sjelf önskade denna förening, så ofta som de bekymmer
af många slag, som Ryssland under någon tid beredt oss, tillåtit
att göra det, hade gifvit denna sin vilja och önskan tillkänna;
att mina instruktioner, hvilka aldrig ändrats, bevisade, att man
samtyckt till allt, som icke stod i strid ined rikets lagar och
allmänna meningen, hvilken stundom betydde mera än sjelfva
lagarne; att hvad berräffade mig personligen, så hade jag ett
starkt skäl för att önska denna förening, nämligen min
öfvertygelse att man åt konungen icke kunde välja en furstinna,
som förenade mera älskvärda och gedigna egenskaper; att jag,
som följaktligen dels på grund af mina order, dels ock på
grund af min egen önskan var besluten att för den lyckliga
utgången af denna angelägenhet göra allt hvad jag kunde,
naturligtvis borde vända mig till honom, som hade ett så stort
inflytande på de öfverläggningar, som höllos i H. K. M:s råd,
— isynnerhet som herr grefve Zouboffs svar icke varit syn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
