- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 1 /
251

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•251

jag er att dermed undfägna oss, så ofta som de komma till
er kännedom, och framför allt med dem, hvilka ni med två
ord omnämt i ert sista bref såsom helt och hållet ofattliga.
Vi kunna nu åtminstone bereda oss detta nöje i ersättning för
de obehag och de oändliga mödor, som hon tillskyndat oss.
För min enskilda del betraktar jag dem såsom en ersättning för
rättegångskostnaderna. Om det nådiga mottagande, som genast
kom grefvinnan I)e la Gardie till del på Zarskoe-Zelo står i
något hemligt samband med denna angelägenhet, så skall det
då sannolikt icke blifva af någon lång varaktighet.
Emellertid är det möjligt, att hon kan draga någon fördel deraf
genom att klokt begagna tillfället, hvilket man, då hon sjelf är
qvinna, säkerligen icke skall behöfva tillråda henne.

[Öfversättning från en afskrift på franska].

M 92.

General-löjtnant Curt von Stedingk till friherre G.

A. Reuterholm, den 3/u september 1795.

Ni kände min ställning och mina omständigheter i Frankrike
de voro sådana, att de lemnade mig intet öfrigt att önska. Nöjd
med det närvarande oeh lugn för framtiden, glömde jag der till och
med mitt fädernesland, och enligt min egen böjelse och salig
drottningens och mina franske vänners råd fattade jag till sist
det beslutet att egna mitt lif åt detta lands tjenst och taga
afsked från min befattning i Sverige. Då jag anlände hit i
slutet af år 1787, var detta enda afsigten med min resa. Jag
hade vid den tiden fullständigt betalt det karelska regementet,
hvilket konungen mycket mot min vilja hade gifvit mig 1783,
ty det skulle kosta mig 8,000 Riksd., deri iuberäknade
utgifterna till pensionskassan; och jag var utan en styfvers skuld
med ett godt bo i Paris och ett i Valenciennes, der mitt
regemente för tillfället låg i garnison. Som jag ej ämnade
tillbringa mer än ett par månader i Sverige, medförde jag dit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/i/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free