Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
Detta olyckliga krig förorsakade mig äfven en mycket
käuba-rare förlust än alla dem, som jag hittills lidit. Det kostade
min goda moder lifvet, ty då hon af tidningen såg den fara,
hvari jag efter träffningen vid Porosalmi, omringad af liender
och med en ringa styrka, sväfvade, lade hon sig frisk och
sund och uppvaknade icke mera. Det var hennes oro och
ömhet för mig, som orsakade hennes död, och icke, såsom man
denna tid falskeligen berättade, glädjen öfver mina framgångar
och den belöning, hvarmed konungen ville gälda dem. Hon var
höjd öfver sådana svagheter. Ändtligen slöts kriget, och jag
trodde mig nalkas gränsen för mina arbeten och mödor, men
Försynen hade beslutit annorlunda. Smicker och bifall voro
nödvändiga för grefve [?] Armfelt. Hans krigsbedrifter kunde,
sedda i sitt rätta ljus, alldeles icke förskaffa honom sådant,
och hans sista operationer i Savolax hade varit så illa
beräknade och så förderfliga, att han måste aflägsna de vittnen, som
skulle hafva kunnat upplysa allmänheten derom. Jag hade
äfven det felet att hafva förutsagt några af dessa motgångar,
att någon gång hafva afhjelpt dem och att ståndaktigt hafva
motsatt mig planer, som blott skulle hafva ledt till nederlag för
mig och till konungens skada. Min beskickning beslöts. Det var
ett åskslag för mig. Jag auvände förgäfves alla de skäl, jag
kunde upptänka, och det ringa inflytande, jag hade hos
konungen, för att undgå den. Allt ordnades på sådant sätt, att intet
annat återstod för mig än att lyda. Man försäkrade mig, att
min mission icke skulle blifva långvarig, och att förutom
förmånerna, med afseende på hvilka jag icke gjorde mig några
stora förhoppningar, skulle gåfvor och skänker komma att regna
öfver mig och godtgöra de förluster, som jag gjort i Frankrike.
Detta var en ersättning, som konungen ville bevilja mig, och
i det bref till kejsarinnan, som H. M. anförtrodde mig, sade
han, att han ej kunnat finna en vackrare belöning för de
tjenster, som jag gjort honom, än att förskaffa mig äran att på
nära håll få beundra Katarina den storas " dygder. Det var
nödvändigt att lemna Savolax på mindre än 24 timmar och
med en skyndsamhet, som skulle hafva kunnat utsätta mig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
