- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 1 /
281

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•281

gåfning, och såsom sådan hade han haft tillfälle att lära känna
honom i hofkretsen, der han redan någon tid sett honom ega
tillträde, kunde han icke underlåta att visa, huru öfverraskad
han kände sig af den enträgenhct, hvarmed han sökte komma
i närmare förbindelse med II. Exc., alldenstund han hos
hertigen kunnat tillräckligt lära känna, huru föga herr
Reuterholm hade visat en motsvarande önskan; då han nu
emellertid såge sig, så att säga, tvingad dertill genom den
begäran, som upprepade gånger framställts, hade han ansett sig
böra mottaga honom för att visa, att han icke fruktade
frestelserna och vore färdig att höra honom, hvarpå han bad
honom framlägga hvad han kunde hafva att säga. Denna
inledning, hvilken, såsom ni lätt inser, varit egnad att bringa
hvarje annan person ur fattningen, gjorde endast föga
intryck på denne i allt slags list och intriger bepröfvade mans
själ. Med en den mest honungssöta och till ytterlighet
lismande ton utbredde han vidt och bredt hela sitt kram och
gick ända derhän, att han påstod, att långt ifrån att den här
utsådda villfarelsen, som måhända redan fått insteg i H. E:s
själ, egde någon grund, nämligen att kejsarinnan ville honom
personligen något ondt eller hyste några planer på någon
förföljelse mot honom såsom den man, hvilken hon skulle
hafva att tillräkna de oförrätter, öfver hvilka hon kunde hafva
att beklaga sig, hyste kejsarinnan tvärtom en fullkomlig
aktning för honom, till den grad till och med, att hon, om så
behöfdes, vore färdig att åt honom öfverlemna skiljedomen
angående hennes tvister med Sverige. Baronen afbröt honom
med ett högljudt skratt och svarade hastigt: »ah, må hon väl
taga sig till vara derför! resultatet blefve i sådant fall föga
gynsamt för henne; ty jag säger er på förhand, min Herre,
att jag är en ganska dålig Ryss, men en mycket god Svensk.
Men», fortsatte excellensen, »den förkärlek, som ni, min Herre,
i ert tal visar för Rysslands intresse, är så mycket mera egnad
att öfverraska mig, som jag icke känner, hvarpå den kan grunda
sig». Nu följde å Cristins sida bedyranden, att en dylik
beskyllning icke borde drabba honom; att han var tillgifven Ryss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/i/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free