Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•286
råde Fransmännens brefvexlingar allt sedan grefve St. Priests
afresa samla sig, är icke den man, hos hvilken herr Reuterholm
kan göra förfrågningar. Han sade helt enkelt nej, men
skyndade att svara Cristin med dessa ord, hvilka gjorde ett
ganska tvärt afbrott i hans flytande fraser: »Min Herre, hotelser
skrämma icke någon. Kejsarinnan känner oss, och hon har
lika stort behof af fred med oss, som vi kunna hafva af fred
med henne, då man tager i betraktande alla de vigtiga företag
i hvilka hon inlåtit sig, och hon skall betänka sig två gånger,
innan hon utan anledning anfaller oss och ådrager sig
ytterligare obehag, då hon hade kunnat undgå det; i alla fall, och
om hon icke bryr sig derom, utan bestämdt utan grundad
anledning vill öfverfalla oss, så skola vi försvara oss. Tärningen
skall kastas, och en högre hand skall styra förloppet och
utgången». »Men, Ers Excellens, Polens exempel; denna furstinnas
ofantliga makt». — »Min herre, nämn aldrig, jag ber, Polen i
jemförelse med Sverige. De båda folkens nationalkaraktär
tilllåter det icke, och den svenska handlingskraften är känd».
»Också», svarade genast hr Cristin, »förstår kejsarinnan mycket
väl att göra skilnad dem emellan, såsom det ock i sjelfva verket
är fullkomligt visst, att hon icke vill er något ondt; att hon
alltid hyst det lifligaste, intresse för er unge konungs lycka; att
hon fastmer vill göra Sverige mycket godt, om hon kunde det;
att en förlikning med er, om den komme till stånd i
öfverensstämmelse med hennes önskningar gent emot honom, måhända
kunde så småningom medföra en systemförändring; men att äfven de
olyckor i Norden derigenom kunde förekommas, hvilka derförutan
helt säkert skulle utbryta». Här afbröt honom herr Reuterholm
helt tvärt och sade: »Min Herre, ni talar franska så väl, att
man ej kan annat än antaga, att ni i grund och botten
känner Frankrikes historia äfvensom dess störste konungs, Henrik
lV:s. Nå väl, jag skall säga er, att, enligt min uppfattning
åtminstone, denne konung aldrig genom hvilka som helst af
sina dygder, hvilka för öfrigt voro så egnade att göra hans
namn odödligt, befriade sig från den outplånliga skamfläck,
som han hade ådragit sig, genom att ombyta religion; och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
