Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•324
ras med henne. Det är möjligt att vara skönare, men man kan
icke vara bättre växt, ljufvare, älskligare och insressantare. Hon
liknar till sitt yttre och sin karaktär sin moder, storfursiunan
Maria, och detta är det högsta beröm man kan gifva en
qvinna. Tillbedd af kejsarinnan, är hon äfven mycket afhållen
af sina föräldrar och sina bröder. Hennes fader, som nästan
aldrig är öfverens med kejsarinnan, och som gör sig en ära af
att öppet visa detta, har alltid och kanske för första gången
i sitt lif varit det i fråga om detta giftermål. Han har lifligt
dslat den harm, hon kände, då hon trodde det för alltid
brutet. Prinsessans religion bör, långt ifrån att blifva ett hinder,
vara en fördel för vårt land, om vi förstå att begagna oss
deraf. Denna religion är mycket tolerant. Man har inom den
aldrig känt proselytmakeriets raseri, men då den är full af
ceremonier, som endast hafva sin grund i gammalt bruk, kan
den aldrig frodas bland ett något så när upplyst folk, och jag
är viss, att storfurstinnan Alexandra, såsom drottning af Sverige,
snart skall antaga sin makes och sitt folks religion.
Emellertid ger konungen ett exempel af tolerans, som ej skall vara
utan värde för Sverige. Dess ödemarker skola befolkas af
Kyssar, som varit slafvar, och som skola blifva goda undersåtar,
om de få någon uppmuntran, och detta skola de få genom den
tanken, att man iutresserar sig för dem, och att drottningen
skall skaffa dem fri utöfning af deras religion, hvilken de äro
mycket tillgifna. — Jag talar icke om farorna af ett krig, som
vi undvika, icke heller om de fördelar, hvilka en fred, som
ingenting mera kunde störa, skulle förskaffa vårt land. De äro
allt för påtagliga för att icke falla hvar och en i sinnet, inen
jag bör besvara några inkast, som man skulle kunna göra emot
denna förening, och som jag ibland sjelf har gjort. Det
första rör sig kring den frågan, huru vida icke en rysk
prinsessa på Sveriges tron skall förskaffa Ryssland ett för vår
frihet och vårt oberoende farligt inflytande. Jag dristar mig
att härpå svara nekande, all den stund jag är öfvertygad om,
att konungen icke skall låta föra sig i ledband och att
drottningen skall blifva en god moder och god maka. Invändningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
