- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 1 /
360

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•360

att mera än någonsin framhålla nödvändigheten för kejsarinnan
att sörja för sin säkerhet, den hon endast på två sätt
kunde-vinna,- antingen genom att sätta Sverige ur stånd att skada
henne och att förena sig med Rysslands fiender vid någon för
denna monarki kritisk tidpunkt, eller ock genom att i
konungen skaffa sig en säker vän och bundsförvandt. Den första af
dessa utvägar var oändligt motbjudande för kejsarinnans
känslor och den tillgifvenhet, hon lofvat Hans Majestät, men det
fans omständigheter, under hvilka man var tvungen att handla
helt och hållet emot sina böjelser. Hvad den andra beträffade,
var kejsarinnan öfvertygad, att hon aldrig kunde påräkna en
fast förbindelse med Sverige, förr än hon genom en personlig
bekantskap blifvit försäkrad om konungens vänskap och de
personers tänkesätt, som hade något med statsangelägenheterna att
skaffa. Du ser, min käre vän, att qvinnan tydligt sticker fram i
allt detta och dessutom icke så obetydligt med egenkärlek. Det
är äfven sant, att kejsarinnan, ehuru redan så gammal, icke gör
alldeles orätt i att räkna på behaget af sitt personliga umgänge,
och jag känner ingen, som likt henne eger gåfvan att sprida glädje
och göra sig älskad, då hon riktigt vill det. I det. jag gjorde
denna anmärkning till herr Markoff, uppvisade jag på samma
gång för honom alla svagheterna och motsägelserna i hans sätt
att resonera, men han svarade, att om han än vore aldrig så
öfvertygad oin allt hvad jag sade honom, så skulle han aldrig
kunna öfvertyga kejsarinnan derom, och hon skulle icke afstå
från sin föresats. Han sade mig sedan, att baron Budberg var
färdig att resa, att han endast qvarhölls af en svår snufva, som
några dagar hållit honom instängd. Herr Markoff visade mig
de bref till konungen och hertigen, hvilka herr Budberg skulle
öfverföra; de voro affattade i de vänligaste ordalag, och han sade
mig, att han nu skulle resa till Czarsko-Zelo och att han der
väntade att blifva mycket illa mottagen med anledning af de
nyheter, han nvss erhållit af mig. Jag var sedan hos baron Budberg,
hvilken jag fann sjuk och som blef mycket bedröfvad öfver
hvad jag sade honom om innehållet i ditt bref,’ ehuru jag
alltid slutar med att säga, det konungen icke vägrar att möta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/i/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free