Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
faststäld genom Gyllene Bullan .och Westfaliska freden, ej
längre kunde ega bestånd, och att man måste uppoffra de små
suveräna staterna för att tillfredsställa de storas ärelystnad;
men lika visst som detta förfarande kunde bidraga till Tysklands
och Europas lugn i allmänhet, lika visst var det nödvändigt att
vid fördelningen af de anekterade områdena iakttaga den största
rättvisa och vishet, ty derförutan skulle de förorättade parterna
frammana nya förvecklingar, och freden ej kunna blifva af
lång varaktighet. Jag var långt ifrån att vilja utforska det
som kejsaren önskade hålla hemligt; men det vore af vigt
för Ers Majestät att känna det preussiska hofvets plan för att
kunna taga sina mått och steg. Enligt min mening hade ett
amt i Norge mera värde för Ers Majestät än ett furstendöme
i Tyskland; jag vågade förutsätta, att detta äfvenledes var Ers
Majestäts åsigt, emedan, då det var fråga om en
öfverenskommelse med Mecklenburg angående staden Wismar, Ers
Majestät ej varit alldeles deremot. Staden Ltibeck skulle ej bereda
Ers Majestät någon fördel, utan skulle fastmer blifva en orsak
till utgifter med anledning af den garnison, som der måste
underhållas. Vice-kans!ern skildrade deremot för mig i
prunkande färger staden Lübecks rikedomar och blomstrande
handel. Jag sade, att jag skulle önska, att man vid den stora
omstörtuing, som egde rum, och den, som var att förutse, då
Ottomaniska Porten alldeles skulle falla sönder, och kejsaren
trots sitt beslut att ej förstora sitt rike af omständigheterna
skulle nödgas utsträcka gränserna åt detta håll, att man då
ginge grundligt tillväga och så vidt möjligt var gåfve hvarje
stat de gränser, som naturen anvisat åt densamma; enligt denna
grundsats borde Norge tillhöra Sverige, och det skulle blifva
lätt att på ett rikligt sätt hålla Danmark skadeslöst genom
besittningar i Tyskland, som på samma gång kunde öfverflytta
en kurfurstevärdighet till detta hus, hvilket skulle tjena till
upprätthållandet af jemnvigten i Tyskland och gifvit stor
fasthet åt den nya författning, som man ämnade gifva detta rike.
Viee-kanslern invände häremot, att Danmark skulle förlora sin
förnämsta styrka om det förlorade Norge, att det var derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>