Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
från lians sida; jag skulle ej ens hafva besvärat honom för
mitt uppehälle, om jag haft någon annan utväg, men jag
afstår aldrig från min önskan att tjena honom (till och med mot
hans vilja) och att under den korta tid, som återstår mig att
lefva, förblifva hvad jag alltid varit. Den dag skall komma,
då man otvifvelaktigt skall inse, att detta i allo försämrade sekel
ännu bevarar några känslor, mot hvilka egennyttans anlopp
stranda, och hvilkas ursprungliga källa är äran.
Hemlighet är emellertid själen i företaget, och denna punkt är
således det första, hvarpå E. K. H. måste yrka hos konungen.
Allt som förberedes behöfver blott göras under de vanliga
auspicier, som tillkomma vår ställning såsom anfallen och
anfallande makt. Må er godhet mot mig, må er rättvisa och
den känslighet, som uppfyller er själ, må de i himlens namn
ej förmå E. K. H. att framhålla mig i något, om E. K. H.
ser, att konungens misshag mot min gamla figur är
oåterkalleligt. Det är Sveriges välfärd, som är hufvudsaken, det är
tronen och dynastien, som måste upprätthållas, det är Finland, som
måste återtagas. Dessa äro de stora föremål, som böra beherska
alla våra öfriffa känslor. Under vanliga omständigheter är en
individ och hans existens något; under omständigheter sådana
som dem, under hvilka vi lefva, uppgår hvarje enskildt intresse
i bevarandet af det hela. Jag är ej lycklig; fattigdom vid
52 år är, då man ej känt den förut, smärtsam. Jag är
dessutom far och äkta man, omgifven af personer, som äro vana att
få sitt uppehälle af mig, och öfverhopad af en militärisk tross,
som jag ej kan sälja, så länge jag ännu är general och i tjenst,
ehuru tills vidare på min egendom, och detta tills vidare
lemnar en dörr öppen, som det ej anstår mig att tillsluta i
krigstid ; men oaktadt alla dessa olyckor, som synas öfverväldigande,
tänker jag mera på mitt fädernesland än på mig, och denna
tanke, ehuru smärtsam, ger mig styrka och mod.
[Öfversättning från egenhändiga franska originalet;
brefvet odateradt, men tydligen skrifvet kort efter det [-föregående.]-] {+före-
gående.]+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
