- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 2 /
168

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

genom att återupplifva minnet af gamla förbindelser. Jag
ansåg nödvändigt att åter upprulla en tafla af de sednaste
händelserna i Sverige liksom för att derpå sätta rättvisans och
nationalärans stämpel. Man skulle eljest hafva sagt, att den
nuvarande regeringen blygdes att tala i detta ämne; jag
försökte likväl att iakttaga den aktning, som man är skyldig
olyckan, och det afseende, som man måste fästa vid det passande.
Jag lät förstå att vi ärnade iakttaga ett fast system både
med afseende på den yttre politiken och den inre förvaltning,
på det att man icke här skulle komma på den tanken, att man
lätt och med ringa kostnad skulle kunna iudraga oss i hvilka
företag som helst, utan nödgas inse, att det i sådant fall vore
nödvändigt att gifva oss säkra garantier samt förse oss med
medel. I stället för allierad, som jag först skref, satte jag
ordet trogen vän, hvilket öppnar vägen för en allians, utan att
likväl bringa en sådan till stånd, och jag gjorde detta, på det
att Sveriges anslutning till kontinentalsystemet icke måtte
betraktas som en offensiv allians emot England. Det hade varit pinsamt
att nödgas afstå ifrån att offentligt uttala några förhoppningar
för framtiden och från att på detta sätt ingifva Europa den nyttiga
tanken att kejsaren redan hos oss uppväckt några sådana; men
som ämnet är mycket ömtåligt såväl i anseende till Ryssland
som till kejsaren sjelf, hvilken icke tycker om att andras
fantasi går hans egna planer i förväg, inskränkte jag mig till ett
mycket lakoniskt uttryck, som hvar och en kan utbrodera efter
sin uppfattning och i hvilket Ryssarne ej behöfva se något
annat än en tillbörlig artighet emot kejsaren. I slutet af mitt
tal ville jag förbereda på, att Ers Majestäts representant skulle
uppträda med fasthet om så fordrades.

Se der E. M., en analys af mitt tal, som nödvändigt borde
i få ord innehålla allt det ofvannämda. Jag skulle önska att
någon annan än jag sjelf kunde meddela E. M. det som min
känsla för E. M:s intressen ytterligare nödgar mig att säga i
denna sak. Jag inser alltför väl detta tals ringa värde, men
jag är skyldig sanningen det erkännandet, att det haft lyckan
göra ett godt intryck. Man kunde tydligt i kejsarens ansigte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/ii/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free