Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•318
M 92.
Erkebiskop Jakob Lindblom till ministern för
utrikesärendena friherre Lars von Engeström,
Helsingborg den 21 oktober 1810.
Eder Exeellenee lärer redan vara underrättad, att Hans
Kongl. Höghet KronPrinsen d. 19 dennes ankom till Helsingör
omkring kl. 4 e. m. Mig torde tillåtas att bärtill bifoga
förloppet om den befattning som blifvit mig uppdragen.
Så fort Prinsen steg ur vagnen vid Consulshuset i
Helsingör, der vi Svenskar i porten emottogo honom, frågade
Prinsen mig om jag vore ErkeBiskopen, derpå omfamnade
Prinsen mig och tog mig vid vänstra handen samt förde mig,
utan att arretera sig, in i sina rum. Efter ungefär 1/2
timmas samtal, hvarunder H. K. H. behagade gå i detail om de
religionsprinciper han från sin barndom insupit af sin moder,
samt vidare huru han under sina Tyska Campagner haft
Con-ferenser med Lutherska Theologer för att lära känna
skilnaden mellan de begge Protestantiske Bekännelserne.
H. K. H. hade härunder gjort bekantskap med
Augsbur-giska Bekännelsen och funnit dess företräde för den
Calvini-stiska samt dess fullkomliga öfverensstämmelse med den hel.
Skrift, med den följd, att H. K. H. icke allenast af egen
öfvertygelse innom sig behållit densamma, utan ock föresatt sig,
tillika med — — (detta namn hörde jag ej) efter sakernas
då varande läge och den influence han då innan
revolutionen ägde på franska folket, att helt och hållet införa den i
Frankrike.
När Buonaparte hade kommit till högsta väldet, hade
H. K. H. sökt förmå honom att vidtaga ett sådant steg,
hvilket denne Herre då försummat och nu högeligen ångrar, som
ses af de steg han tagit med Påfven och de andel[iga].
Slutet af allt detta var, att icke åtkomsten till Svenska
thronföljden, utan egen fast öfvertygelse förenade honom till
alla delar med vår Bekännelse, hvarpå han vore färdig att
lemna hvad försäkran af honom fordrades. Derpå uppviste jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
