- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 2 /
386

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•386

Villfarelsens och det blinda hatets välde skall väl en gång
upphöra. Er spira skall veta att krossa denna liundrahöfdade
hydra, och då, såvida icke min kroppsliga varelse innan dess
dukat under för de qval, som sönderslita min själ, då skall min
röst, understödd af några aktningsvärda medborgares, våga höja
sig för att bönfalla om den lindring i mitt öde, som gör en
åtskilnad mellan den hederlige brottslingen och den skändliga
ränksmidaren, mellan mannen, som ett ögonblick glömmer sig
af öfverdrifven kärlek till sitt fädernesland, och mannen, som
är beredd att sälja det för befrämjandet af sina egna intressen.

En stor kännare af menskligheten (Tacitus) har sagt, att
sanningen först genom tidens makt vinner seger.

Ack ja, det är alltför möjligt, att det tidsmått, som åtgår
för att föra sanningen till seger, är större än det, som Himlen
tillmätt åt mina dagar. Jag anförtror då med den ödmjukaste
undergifvenhet, jag anförtror åt Försynen och er, Nådig Herre,
denna framtid, hvars morgonrodnad jag ett ögonblick trodde
mig skönja, men hvars dystraste moln ännu betäcka min egen
horisont; och jag inskränker mig till att besvärja Ers
Kunglig Höghet att kasta ett medlidsamt öga på det närvarande,
som nedtrycker mig med hela sin tyngd, ökad af nitton års
motgångar.

Om jag led ensam, skulle jag anse såsom en sträng pligt
att lida under tystnad. Men jag är familjefar, och denna
omständighet, som oemotståndligt tvingar mig att tala, skall
äfven hos Ers Kunglig Höghet tala till min förmån. Ni skall
alltid bibehålla furstens af Ponte Corvo sinnelag. Och om denne
ädelmodige furste, rörd af skildringen af mitt öde, börjat
lindra det på den tid, då ännu intet inskränkte hans ädelmodiga
afsigter, så skall han röras ännu mer vid underrättelsen om,
att förlusten af hans välgerningar rågat måttet af mina olyckor
såväl genom den omedelbara verkan deraf, som genom de
nedslående betraktelser, som sammanhänga dermed.

För två år sedan oroades mitt fädernesland af ovissheten
att finna en värdig tronföljare. Säkerligen tänkte ni då icke
derpå, Nådig Herre. Mitt hjerta hyste emellertid redan då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/ii/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free