Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
spckterade sin förvisningsort, gcnoin sitt uppförande lyckats
vinna det folks välvilja, som gaf honom en fristad. Det var
mycket hårdt att låta sin hämd, underblåst af anhängare till
Gustaf III:s system, återfalla på en hel oskyldig familj.
Nu ändtligen ser jag portarne till mitt fäderneslands
grannland på nytt öppnas för oss genom en förordning af sistlidet
år, hvarigenom min man tillåtes att bosätta sig, hvar han
finner för godt i Hans Majestät konungens af Danmark stater.
Och det är helt naturligt, att vi för våra barns skull, af hvilka
tre äro födda i detta land, skulle önska att kunna begagna
oss af denna nådiga tillåtelse, så mycket mer som tusen sinom
tusen sammanlagda orsaker göra vår vistelse i Tyskland, vare
sig här eller i Holstein, outhärdlig — ja, omöjlig.
Denna omöjlighet bekämpas verkligen i detta ögonblick
blott af en annan, den att lösrycka oss från våra pligter eller
att uppfylla de penningförbindelser, som den mest trängande
nödvändighet åsamkat oss, och hvilka äro bindande för min
makes heder, den enda egendom, som återstår honom. Han
skall alltid bibehålla den i sitt bröst, men ack, utseendet skall
snart vara emot honom, oaktadt hans goda vilja.
Vi äro mycket nära ögonklicket för en förskräcklig kris,
påskyndad af de allmänna dåliga tiderna, hvilka, i det de
inskränkta gränserna för fordringsegarnes efterlåtenhet, gifva
giltiga ursäkter för de åtgärder, som äro följder af ett uttömdt
tålamod. Sålunda ser jag mig dag efter annan hotad af de
bittraste förödmjukelser, och (Himlen är vårt vitne) det har
icke stått i vår förmåga att undvika dem, huru indraget det lif
än varit, som vi fört.
Af nåd, N. H., rädda oss ur denna afgrund! Värdigas
påminna er de nådiga löften, som förr i tiden gåfvos till min
make, löften, som göto tröstens balsam i min af sorg
sönderslitna själ. Är det förgäfves jag fästat hela mitt hopp på
denne ädelmodige furstes namn, hvilkens välgerningar dessa
provinser ännu högt berömma? Och skulle denne furste, »sedan
han blifvit mitt fäderneslands stöd, försmå att bistå en
olycklig familj, som trots ödet vågar kalla sig en medtäflare till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
