Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Tänkandet har i Tyskland i följd af brist på handling ofta
förirrat sig till inbillningens rymder; omständigheternas makt
kallar det tillbaka till verkligheten och det möjliga. Det tryckta
ordet är hädanefter endast en osmaklighet, om det icke åtföljes
af handling. Pennan bör numera endast gå sida vid sida med
svärdet, och hon bör utdela lika afgörande hugg.
Tänkesättet bland de civila och militära tjenstemännen i
Rhenförbundets länder är minst sagdt tvetydigt; deremot är
tänkesättet bland massan af folket öfverallt detsamma och
öfverallt förträffligt: ett lågande hat mot förtryckaren, föga tillit
till säkerheten i sakernas närvarande ordning, bitter längtan
efter det gamla tillståndet.
Jag vill fördrista mig till att framkasta några tankar
angående sättet att åstadkomma en nationell resning. Många
saker kunna icke på förhand bestämmas; händelserna skola gifva
de bästa utvägarne till handling; men man måste dock hålla
fast vid en plan.
Så snart en väpnad styrka satt foten på det tyska
området, borde man förklara Ehenförbundet upplöst, och i motsats
till denna slaviska konfederation proklamera ett tyskt förbund
[une ligue germanique]. Detta förbunds erkända mål borde vara
återupprättandet af den gamla ordningen. Detta bör vara det
ord som återförenar alla partier; det är det enda, som är fullt
begripligt för folket.
Man bör dock noga märka, att man icke tänker på att
återupprätta det tyska rikets författning, sådan den var under
dess sista tider och sådan jag skildrat densamma. Om man
skulle sätta sig ett så ömkligt mål fore, vore det icke mödan
värdt att lägga handen vid verket.
Bibehållande de kända namnen och de lokala
indelningarna, vid hvilka folket är vant, måste man gifva ny styrka
åt de gamla institutionerna, återgifva dem, så att säga, deras
lif och själ. Man bör icke tillintetgöra något, alldenstund det
är svårt att skapa något nytt; man bör omskapa allt.
Det tyska riket borde åter blifva hvad det fordom var:
en fri, men under ett enda öfverhufvud nära sammansluten för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
