- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
96

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

linien, som vinner sitt land för den goda saken, skall inträda
i alla den gensträfvige furstens rättigheter, som öfverensstämma
med förbundets lagar. Han skall till och med derigenom kunna
utverka familjöfverhufvudets benådande, men icke återinsättande.

I allmänhet måste man låta befordringar och rättigheter
bero af en skyndsam och frivillig anslutning; men alla stränga
åtgärder böra uteslutande riktas mot de högre klasserna.
Folkets röst betyder intet, om man använder våld för att vinna
densamma; det bör dragas med af exemplet.

Man skall i de af förbundet ockuperade furstendömena
förständiga alla adelsmän att hvar för sig edligen ansluta sig till
det samma vid risk att i händelse af vägran uteslutas ur
adelsståndet. Man skall förklara för fria riksstäder alla de inom
en gensträfvig furstes land belägna städer, som sjelfmant
förklara sig såsom förbundets medlemmar. Jag anför detta
blott såsom exempel; det finnes tusentals sådana åtgärder som
man kan använda. I de gensträfviga furstarnes länder skall
man sammankalla ständerna, och man skall styra dem i
förbundets namn. Om Preussen icke kan eller icke vill lösgöra
sig från sitt förbund med Bonaparte, så inträda de preussiska
stater, som genom föregående fredsslut afträdts, i samma klass.

Som centralstyrelsen endast kan blifva provisorisk, till dess
man åter eröfrat en stor del af Tyskland, är det af vigt, att
man så vidt möjligt är förenklar den. Den inre
administrationen bör för att förekomma oreda förblifva oförändrad utom i
de med Frankrike införlifvade provinserna och i konungariket
Westphalen, der allt lätteligen kan återställas i sitt gamla
skick. Centralstyrelsen bör endast sysselsätta sig med att
organisera den nationella regeringen.

Man skall utnämna en förbundskansler såsom förbundets ende
statsminister. Kansleren skall hafva myndighet att kalla till
sig de mest upplysta, de mest energiska och de för sin
fosterlandskärlek mest kända männen, hvilka skola utgöra hans
rådgifvande konselj. Han skall använda dem till alla vigtiga
beskickningar i de redan ockuperade länderna och såsom organ
för att utöfva inflytande på de provinser, som man ännu icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free