- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
119

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

119

brott (ehuru som valrike) innehaft den under sekler, och både
Ryssland och Sverige synas hafva bestämt den åt detsamma.
Men skola dessa makter vilja medgifva österrikiska kejsaren
en så ofantlig maktutvidgning som anekteringen af det tyska
riket? Förvärfvandet af de förutnämnda rättigheterna skulle
dock vara det samma som detta, ty de skulle nödvändigt leda
dertill.

Skulle man å andra sidan kunna tänka sig, att stater, hvilka
såsom Bayern, Sachsen och Brandenburg sedan de aflägsnaste
tider varit oberoende, icke till det yttersta skulle bekämpa ett
sådant förslag? Och är detta något som man skulle vilja
åstadkomma just nu, då man önskar återställa lugn och ordning.

Låtom oss tänka efter hvad som förorsakat Tysklands
olyckor och låtom oss i det förflutnas erfarenhet söka
botemedlet för framtiden. Vi hafva redan nämnt olägenheterna af
denna »sönderstyckade suveränitet, hvars sins emellan stridiga
delar liksom förut ej skulle hafva något annat gemensamt mål
än ett efemeriskt oberoende.»

Det har ofta satts i fråga att förena Tyskland i större
stater. Början dertill är gjord genom de andliga
furstendö-menas sekularisation, och Bonaparte har till en del följt samma
system, då han bildade Rhenförbundet. Denna vidunderliga
skapelse har likväl icke haft till mål att bereda verlden lugn
utan att förslafva den, och sjelfva planen rubbades genom
intriger och de summor, som de tyska furstarne betalade till
Frankrikes ombud för att erhålla större eller mindre delar af
rofvet från deras medständer. Det synes att Tysklands förening
till stora stater, i hvilka de införlifvade ständerna bibehålla sina
rättigheter med undantag af denna efemeriska suveräuitet och
i följd deraf rättigheten att få hålla en armé eller ingå för
dem främmande förbindelser, bäst skulle svara emot tyska
nationens uppgift och framför allt mot dess önskningar.

Förbundets suveräna medlemmar skulle ju sjelfva kunna
komma öfverens om vissa modifikationer i utöfvandet af deras
suveränitet t. ex. att de icke skola få börja krig eller ingå
separatfördrag, som icke erhållit bekräftelse på allmän riksdag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free