- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
287

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•287

genast på nödvändigheten för de bägge Nationerne at skyndsamt
se det för handen varande tillståndet upphöra och på
angelägenheten för Oss att komma till någon visshet., huruvida de
uplyste i Landet ville använda sitt inflytande på folkets sinnen
at befordra föreningen, och om Konungen med tillförsigt kunde
påräkna Norrska Stats Rådets Ledamöters biträde uti sina
föremål och omsorger för Norriges väl. För ka ra mar herrn
Rosencrantz repeterades noga de grundsatser, hvarifrån vi aldrig
kunde afvika, at nemligen Norriges förening med Sverige
daterades från Freds-Tractaten i Kiel, och at antagandet af
Norriges Constitution med de förändringar, hvilka af föreningen
föranleddes, var en följd af konungens från början tagne beslut
at låta Norska folket sjelfve afgöra om den stats författning de
funno för sig tjenligast, utan at någon fråga om konungens
rätt til Norrska kronan ur något villkor skulle såsom
öfver-läggningsämne kunna erkännas.

Utan att motsäga de skäl, på hvilka vi byggde denna
framställning, trodde kammarherrn Rosencrantz, at Han och
Stats-Rådet uti sin nuvarande platts icke hade mer än en väg at
följa, den nemligen som enligt Constitutionen dem ålåg. De
hade besvurit, at vid inträffande sjukdom eller annat förfall hos
den Regerande skulle StatsRådet utöfva den värkställande
makten, intill dess Stortinget komme tillsammans. Därefter ville
De handla, i annat förhållande kunde han för sin del nu ej
upträda. När Stortinget blef samladt och Hans
befattning-kunde uphöra, då blefve Han i tillfälle at som medborgare
verka för sitt Lands väl efter sin enskilta öfvertygelse.

Det blir för vidlyftigt at nu uprepa allt hvad som under
en Conversation af 2’/2 timma förekom; men i sammandrag
synes det kunna innefattas uti följande:

1. at Regeringens Ledamöter med den yttersta varsamhet
gå tillväga, såsom den enda möjlighet för Dem at under den
förhanden varande gäsningen hos folket kunna vidmakthålla
ordningen och vara säkra för sina egna Personer.

2. at utan detta handlingssätt skulle de upphöra at vara
nyttige så väl för deras medbröder som för Nordens lugn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free