- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
343

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•343

gåfvo. Men Konung Carl XII1:b utropande skulle uppskjutas,
intill dess inan koinmit öfverens om äudringarne i grundlagen,
och den kuude besvärjas på samma gång som trohetseden af"
lades till Iians Maj:t.

Om föreningen beslöts af några med öfvertygelse om dess
fördelar, men af mängden i fruktan för stilleståndets
uppsägning den 21, så var uppskofvet med konungens utropande en
billig gärd åt de hemmavarandes farhåga för följderna af detta
vigtiga steg och en försigtighet af Stor-Thinget, att, såsom de
säga, efterfölja vårt efterdöme 1809 och fastställa regeringsform
förr än regenten antoges.

Deu 21 gingo vi upp i Stor-Thinget och svarade enligt
bilagde tal på den deputation, som förkunnat oss föreningen
dagen förut.

Den Comité, som förut öfverlagt med oss, skulle nu
framgent blifva referent mellan oss och Stor-Thinget. Men efter
den häftiga ansträngningen dagarne förut behöfde sinnena
någon hvila, och riksdagsmännen togo sig den genom ett par
dagars sysslolöshet.

Emellertid fiugo de tillfälle att tänka tillbaka på sina
illskna Committenter, hvilkas bref och påminnelser emot
föreningen nu började hinna fram. Med mogen öfverläggning hade
de ej beslutat den; och derföre likasom fruktan förut hindrat
dem att vända ögonen från Kronprinsens Armé, så kunde de
nu, då den började gå sin väg, ej undvika att råka i en lika
bäfvan för följderna af sina hemmavarande Landsmäns hat. De
sökte således dels att genom hårda vilkor binda händerna på
Kouungen och att genom särskildta motioner till Prins
Christians heder och fördel personligen återvinna deras förlorade
popularitet. Ja sjelfva proklamationen om rikenas förening
bär stämpeln af detta bemödande.

Den 25 föreslog Capitaine Motzfeldt t. ex.: Att under
fredstid, skulle ingen svensk militaire få vara i Nori^ge och
tvärtom. Då Sverige anfölles med krig, skulle Norge biträda
med sin halfva krigsmakt och Sverige mad en deremot svarande
styrka, när Norge blefve angripet. Flottans disposition skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free