- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
378

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

378

i krigstillstånd mot någon annan magt, hvilken det månde
vara.

[Öfversättning frän en handling på franska. Det är sannolikt
detta betänkande af kronprinsen, som ligger till grund för grefve
Engeströms skrifvelse till Löwenhjelm af den 9 maj 1816, meddelad
slsom bilaga M 4 till E. Carlson: Sverige på kongressen i Wien.
Hist. Tidskrift 1883 h. 1.]

JVf 228.

Grefve Karl Löwenhjelm till Englands, Rysslands,
Preussens ocli Österrikes sändebud, Wien den 20
maj 1815.*)

Undertecknad (Tit.) har fått order af sitt hof att
tillkännagifva för de magter, som undertecknat fördraget i Wien af den
25 Mars 1815, att H. M. konungen af Sverige och Norge,
trogen sina grundsatser och de band, som förena honom med hans
bundsförvandter, är färdig att verksamt förena sig med Europas
magter för upprätthållandet af ordningen och lugnet, som hotas
genom Napoleon Buonapartes återkomst till Frankrike.

H. M. erbjuder sig derför att uppsätta och låta operera
en truppafdelning på 25 till 30 tusen man för att samverka
med Europas magter för ofvannämnda mål.

H. M. konungen af Sverige och Norge anser emellertid
för sin del såsom grundvilkor för en dylik förbindelse:

l:o) Att de fyra magter, som undertecknat föredraget i
Wien af den 25 mars, gifva H. M. konungen af Sverige och
Norge kännedom om de syften, som leda dem i närvarande
ögonblick, och om den sak, som skall blifva målet för deras
gemensamma sträfvanden.

2:o) Att Sverige, hvars finanser icke äro i stånd att
uppbära omkostnaderna för ett utländskt krig, får under namn af
subsidier de pekuniera medel, som äro nödvändiga för att he-

ll Se Schinkel a. st. VIII. s. 248.

Utg. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free