Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Kongl. Svea Lif-Gardet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
År 1625 öfverfördes regementet åter till Liffland
hvar-jemte den yngre Grefve Thurn blef dess chef. Under hans
befäl lärer det hafva deltagit i slaget vid Wallhof d. 7
Januari 1626, den första större drabbning som vanns af
Gustaf Adolf. På sommaren samma år öfverfördes det till
Preussen, hvarest det sedan qvarstannade i 4 år och bevistade
åtskilliga vigtiga krigshändelser. Den 21 Sept. 1626 utmärkte
det sig vid stormningen af höjderna vid Mewe. År 1627
deltog reg:tet i det misslyckade nattliga anfallet på skansarne vid
Käsemark (d. 25 Maj), samt i fäktningen vid Dirschau (d.
8 Aug.), vid hvilka båda tillfällen Konung Gustaf Adolf svårt
sårades. Samma år blef Maodmilian v. Teufel dess chef efter
Thurn, som avancerade till General-Major. Vid denna tid
synes den förändringen i regitets organisation hafva försiggått, att
Konungens ”uppvaktare”, under namn af ”Drabanter”,
”Lif-guardie” eller ”Guardia”, utdrogos samt bildade ett särskildt
kompani. Enligt en lista i Kamm.-Koll. Arkiv af d. 14 No v.
1627 räknade Konungens drabanter då 1 fänrik, 16 spel och
befäl, samt 177 gemene, tillsammans således 194 personer.
År 1628, då det Preussiska kriget antog en lifligare
prägel, bevistade regitet först (i Juni) de fruktlösa försöken ati
instänga Danzig, marscherade sedan med hufvudhären till
lägret vid Graudentz (i Aug.), hvarest Svenskarne på några
veckor förlorade tredjedelen af sin styrka, samt deltog i
eröf-ringen af Strassburg (d. 24 Sept.), der dess fordne chef,
Thurn, stupade. Det gick härefter i vinterqvarter i
Ost-Preus-sen, hvarifrån det likväl måste uppbryta redan i slutet af Jan.
1629 för att, jemte den öfriga hären, undsätta staden
Strassburg, som blifvit belägrad af Polackarne och var nära att gifva
sig. I bataljen vid Gurzno (d. 2 Febr.), der Polackarne
ställt sig i vägen för att hindra undsättningen, tillkämpade sig
regrtet under Teufels befäl oförvanskliga lagrar i striden mot
fiendens kärntrupper, husarerna, och från denna tid var dess
anseende såsom ett bland de tappraste i hela Svenska armén,
hvilket hittills varit i ständigt stigande, befästadt. Som
Strassburg var den mest framskjutna och blottade bland de orter
Svenskarne eröfrat i Ost-Preussen, qvarlemnades derstädes
halfva reg:tet (4 komp.) i garnison. Den andra hälftén
återgick i vinterqvarter, samt återfinnes snart derefter (i Maj) bland
de trupper, som voro församlade i lägret vid Marienburg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
