Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2. K. Lif-Reg:tets Dragon-Corps. N:o 3. K. Lif-Reg:tets Husar-Corps. N:o 3. K. Lif-Reg:tets Grenadier-Corps
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid detta tillfälle 200 man stark och stod närmast Dosse på
yttersta högra flygeln, hvilken under största delen af striden
ensamt hade att motstå det tredubbelt starkare fiendtliga
rytteriets öfvermagt. Den blef äfven nästan upprifven; af de
svenska och finska ryttarne, som före slaget räknade 1,400 man,
återstodo blott 400. Öfverste-Löjtnant Gadau blef svårt sårad
samt hade sedermera det olyckliga ödet, att jemte åtskilliga
andra sårade Svenskar en kall höstnatt frysa ihjäl utanför staden
Schwerin, hvars grymme Hertig nekade borgarne att öppna
portarne för de olycklige.
Södermanlands ryttare synas ej hafva deltagit i slaget vid
Wittstock. Likväl åtföljde de under Schulmans befäl Banér
på hans marsch till Thüringen (hösten 1636) samt vid infallet
i Meissen (i början af 1637), hvarjemte de sedermera deltogo
i det berömda återtåget från Torgau till Pommern (Juni och
Juli 1637). För öfrigt ankommo våren 1636 2 nyuppsatta
kompanier af Södermanlands ryttare under Majoren vid
regementet Jakob Jöransons befäl till Pommern, våren 1637 4
kompanier Upplands ryttare under Öfverste Silfversparre samt
våren 1638 ytterligare 2 kompanier. Sistnämnde 6
kompanier deltogo derpå i Banérs fälttåg i Mecklenburg sommaren
1638 under Öfverste-Löjtnanten Joh. Wrangels befäl, men
återvände på hösten jemte Södermanlands ryttare till Sverige. År
1639 blef Johan Wrangel efter Axelson chef för Upplands
ryttare.
År 1641 på hösten utgick hela reg:tet under Öfverste
Wrangel med Fältmarskalken Torstenson till Pommern samt
beledsagade honom, jemte de öfriga förstärkningarne, i Nov. till
staden Winsen vid Aller, kring hvilken ort svenska
hufvudarmén då hade sina qvarter. Sedermera flyttades qvarteren till
trakten kring Saltzwedel, hvarest de förblefvo under återstoden
af vintren. Upplands ryttare medföljde derefter Torstenson
på hans berömda marsch från Saltzwedel till Glogau (d. 17
Mars—21 April 1642), derifrån till Schweidnitz, i hvars
grannskap slaget vid Zobten-Berg (d. 21 Maj) utkämpades, samt
sedan öfver Neisse och Jägerndorf till Olmütz, som intogs d. 5
Juni. Kavalleriet ströfvade till grannskapet af Wien.
Härefter återvände Torstenson till Schlesien, der han eröfrade Kosel
och Oppeln, samt började belägringen af Brieg. Då de
kejserlige likväl nalkades med stor öfvermagt, tvangs han upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
