Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Kongl. Svea Artilleri-Regemente. N:o 2. Kongl. Göta Artilleri-Regemente. N:o 3. Kongl. Vendes Artilleri-Regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven Kapten Jernskölds batteri för en kortare stund och
besköt förstaden. Major Edenbjeim blef svårt blesserad; efter
honom tog Kapten Sjösteén befälet. Slutligen framryckte 2
svenska och 5 ryska bataljoner samt stormade staden.
Efter slaget vid Leipzig medföljde artilleriet hufvudhären
på dess marscher till Holstein (på senhösten 1813), derifrån
till Belgien (vintren 1814) samt slutligen på våren tillbaka till
Östersjöns kust, hvarifrån det på sommaren öfverskeppades till
Sverige. Vid Gliickstads belägring leddes artilleriet med
mycken skicklighet af Kapten Hygrell. Under krigets lopp för-
vandlades, för att öka reserv-artilleriets styrka, ett scxpundigt
åkande batteri till ridande.
Under norska fälttåget 1814 fördes befälet öfver
fältartilleriet fortfarande af Cardell. Det var något olika fördeladt än
under det tyska, nemligen sålunda, att första och andra
fördelningen hade hvar sin artilleri-division på 14 pjeser, men den
tredje fördelningens division användes såsom reserv för hela
armén; dessutom hade den från Tyskland återkomna corpsen
en särskild reserv af 4 sexpundingar och 4 åttapundiga
hau-bitser. Den förut i Sverige befintliga andra armécorpsens
fältartilleri utgjordes af 42 sexpundiga kanonen af jern och 4 af
metall, 8 trepundiga kanoner af jern och 3 af metall samt 2
åttapundiga haubitser af jern och 8 af metall — tillsammans
således af 67 fältartilleripjeser; positions-artilleriet bestod af 30
kanoner, hvaraf 18 tolfpundige och 12 sexpundige;
belägrings-artilleriet bestod slutligen af 34 jernkanoner, hvaraf 18
tjugu-fyrapundingar och 16 adertonpundingar, samt 16 jernmörsare,
hvaraf 9 sextiopundige och 7 fyrtiopundige. Samtlige
artilleri-pjeser, som användes i fälttåget mot Norge, skulle följaktligen
hafva uppgått till ett antal af 187 stycken. Bland
artilleriofficerare, som vid andra armé-corpsen voro anställda, må
nämnas Öfv.-Löjtn. Silfverstolpe jemte Kaptenerna Panchéen och
Kunckel vid svea artilleri, samt Major Staaf jemte Kaptenerna
Jägerfelt, Blomcreutz och Ehrenström vid göta artilleri.
Efter Fredrikshalls inneslutning i böijan af Aug. erhöll
Gen.-Maj. Suremain befälet vid fästningens belägring. Af
fältartilleriet kunde, i anseende till den särdeles brutna marken,
under fälttåget blott smärre afdelningar användas. I
fäktningen vid Tistedals-elfven d. 1 Aug. deltogo 2 trepundiga
partikanoner. Vid beskjutningen af Fredrikstad från Kragerön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
