Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 1. Kongl. Svea Artilleri-Regemente. N:o 2. Kongl. Göta Artilleri-Regemente. N:o 3. Kongl. Vendes Artilleri-Regemente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till 100 pjeser, hvaraf f skjut- och J kastpjeser, hvarutöfver 50
pieser borde finnas i reserv. Dertill kom fästningsartilleriet.
Truppens styrka fastställdes till 2,400 man, fördelade i 10
bataljoner (divisioner), bvaraf 6 fält- ocb 4 fästningsbataljoner.
Bataljonen skulle bestå af 4 kompanier ocb batteriet af 2
kompanier. Bataljonerna voro fördelade på regementerna
sålunda, att svea reg:te fick 2 åkande fältbataljoner samt 1
belägrings- ocb fästningsbataljon, göta fick 2 åkande fält- samt
2 belägrings- ocb fästningsbataljoner, samt vendes 1 åkande
ocb 1 ridande fältbataljon samt 1 belägrings- ocb
fästningsbataljon; bvarje reg:te hade således 32 pjeser. Cardell
förbättrade äfven befälets theoretiska undervisning genom det 1818
inrättade högre artilleri-läroverket vid Marieberg, gaf öfningarne
en ändamålsenligare rigtning genom sin år 1817 utfärdade
exercisinstruktion, vidtog åtskilliga förändringar i den Helwigska
materielen, samt var sysselsatt med utarbetandet af en ny
organisationsplan, då ban år 1821 afled.
Efter Cardell öfvertog dåvarande Kronprinsen Oscar
Ge-neral-Fälttygmästare-embetet, bvilket han innehade ända till sin
tronbestigning år 1844. Under honom förvaltades embetet af
Öfverste Paul Schröderstjerna från 1821 till 1829, Öfv.-Löjtn.
Claes Joseph Breitkoltz till 1833, Öfv.-Löjtn. Carl
till 1835 ocb Öfv.-Löjtn. David Wilhelm Silfverstolpe till 1844.
I följd af den omvårdnad vapnets höge chef egnade dess
angelägenheter samt det beskydd ban lemnade framstående
förmågor inom detsamma, erhöll det snart en utveckling, som satte
det i jemnbredd med, om icke öfver de flesta samtida artillerier.
Frukterna af en Breitholtz, en Silfverskölds sträfvanden visade
sig i 1830 års organisation, ocb genom dåvarande Löjtnantens,
numera Gen.-Fälttygmåstaren, Wredes nya konstruktioner
erhöll artilleriet 1831 års materiel, som ännu i många
hänseenden kan uthålla täflan med de bästa utländska.
I afseende på organisationen må nämnas att
bataljons-ocb kompani-indelningen uppbäfdes ocb i dess ställe den på
fältbatterier af 125—150 man ocb depotbatterier på 75 man
infördes. Fältpjesemas antal förökades från 96 till 128. Svea
ocb göta artillerireg:ten skulle bvardera bestå af 6 åkande
batterier, hvaraf 4 räknade 6 sexpundingar jemte 2 tolfpundiga
granatkanoner, 1 utgjordes af 8 tolfpundingar ocb 1 af 8
tjugu-fyrapundiga granatkanoner; förutom de 6 åkande batterierna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
