Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Centralisering af fattigvården. — Fattigvården under borgmästare och råd. —
Helgeandshuset på Gråmunkeholmen. Sanct Görans hospital. — Hospitalet vid
Danviken.
Förtjänsten att ha gifvit fattigvården en enhetlig ledning och alt ha
ställt den under förvaltning af borgerlig myndighet torde kunna tillskrifvas
konung Gustaf I, äfven om han till denna åtgärd föranleddes snarare af
politiska och ekonomiska än humanitära skäl. För att uppnå sitl mål
handlade konungen i detta, liksom i andra dylika fall, utan omsvep. Med
några penndrag sammanförde han alla enskilda och offentliga anstalter i
liufvudstaden och befallde, att de skulle ställas under ett »regemente».
Ordnandet af fattigvården efter andra grunder än ditintills var en
nödvändig följd af den i Västerås 1527 medgifna indragningen af de andligas
gods. Få år efter detta riksdagsbeslut stodo de llesta klostren öde, de
välgörande samfunden och föreningarna voro upplösta och kyrkornas tillgångar
så godi som uttömda. Särskildt i Stockholm indrogos nunneklostret i Sanct
Clara, Franciskanerklostret på Gråmunkeholmen och Dominikanerklostrel
vid Svartbrödragatan, nu Svartmangatan. Vidare upplöstes Helga Lekamens
gillet, Själakoret, Vår Fru gillet, Söndagsalmosan och Fredagsalmosan m. 11.
Klostrens och gillenas alla tillgångar tillföllo kronan. Till den kungliga
skattkammaren aflämnade kyrkorna och särskildt Storkyrkan en betydande
mängd föremål af ädel metall.
Efter en dylik reduktion, som genomfördes öfverallt i riket, fanns knappt
någon annan utväg att afvärja nöden bland den fattiga befolkningen än all
låta staten sörja för de olyckliga och behöfvande. Härtill gaf konungen själf
uppslaget med tillämpning först och främst på liufvudstaden. I ett 1527
ulfärdadt k. bref1 fastställde han en af borgmästare och råd utfärdad stadga
rörande fattig- och sjukvården i staden och påbjöd, att »effter det
Borg-mesther oc Radt i vor stadt Stocholm hafwa besinnel itt sätt, hvar the
fattige ther i sladhen kunne besörgda warda, att the icke hereffler som her till
skulo liggia i portar oc rennostener, wthen paa thet then ene skall sa well
wara försörgdt som then andra», skola alla räntor och inkomster, tillhörande
öfriga i staden då befintliga stiftelser för fattiga, nämligen: »helgeanshusel,
Siälegorden, sancti Jörans Hospital, Sondags almosen, oc Fredags almosen»
sammanslås och ställas under »itt Regemente» samt förvaltas af därtill
utsedda föreståndare — allt under konungens skydd, hägn och försvar.
Vidare förklarade hans 1529, »at Borgmestare och Rådh Rådha om helge-
1 Gustaf I:s Registratur, XI, s. 338. Brefvet är visserligen här dateradt 1537, men
ärtalct 1527 torde vara det riktiga. Jfr härom K. Hildcbrand: Stockholm, utg. af E. W.
Dahlgren, 1897, D. I, s. 143.
■ Privilegiebref för Stockholms stad af den 30 juli 1529. Tryckt i Gustaf I:s Registratur.
VI, s. 237 (T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
