Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föra och lytta, at de utan en sådan omwårdnad skulle omkomma, men at
blott en eller annan af bättre styrka och kråfter må antagas, då de
nuvarande afgå, och sedan på wissa rum fördelas till de aldeles sängliggandes
betjening, på det at särskilta personer icke må beliöfwa at dertill nyttjas
och Fonden såmedelst graveras».
Vidare påpekar öfverstålhållaren nödvändigheten, att man tillser, att
hvarje fattighushjon bär sin bricka med därå märkta bokstäfver,
angif-vande den inrättning, till hvilken han hör, samt att, där hjon finnes
utanför inrättningens port utan dylik bricka, han första gången allvarligt varnas
och andra gången skiljes från fattighuset. Slutligen uttalar han sitt
välbehag med den tukt och ordning, som utmärker Maria Magdalena fattighus,
»försedt med ett fullständigt Reglemente, hwilket förtjenar at wid de andra
Fattighusen lagas till grund och efterföljd».
Statens fattigvårdsinrätfning vid Danviken stod än under
serafimerordens-gillets än under öfverslåthållarens öfverinseende. Vid de mönstringar, som
därstädes företogos, saknades icke heller anledning lill allvarliga
anmärkningar, hvilket bl. a. hade till följd, att Politibarnhuset 1785 öfverfiyttades
lill Stora barnhuset i Stockholm. Slutligen, när Hospitalet 1808 förlädes
un-1 der den kort förut upprättade allmänna fattigvården, frigjordes
politikollegium från all befattning med hufvudstadens försörjningsväsende.
Emellertid hade den k. kommissionen allt fortfarande behållit den
or-’ ganisatoriska ledningen af fattigförsörjningen i liufvudstaden. Sedan denna
kommission nu lyckats åstadkomma de väl behölliga fattighusen för
åld-l ringar och sjuka, tog den 1772 initiativ till ordnandet af en inrättning, som
skulle bereda arbetsföra män och kvinnor hjälp genom arbete. I sitt
underdåniga lorslag1 angående upprättande af arbetshus erkänner kommissionen,
alt »de inrättningar af hospital eller fattighus, hwilka längre tid tillbaka
/ gjorda blifwit, äro i sig sielfwa både goda och nödwändiga», men de räcka
icke till att understödja andra än sådana, som icke kunna förtjäna något till
sitt uppehälle. I tider af nöd och arbetslöshet finnes det en hop
människor, som sakna icke krafter men sysselsättning och därför måste gripa till
tiggarestafven. Förutom dessa finnes äfven en mängd andra, som »af lättja,
liderlighet och fördärfwade seder», valt tiggeriet till näringsfång. För att
hjälpa de ena och förtaga de andra alla skäl till ursäkt anser
kommissionen rådligt, att i liufvudstaden upprättas ett arbetshus, »hwarest ej allenast
den idoge och arbetsamme må hafwa tillfälle att med något efter dess lön
och ålder lämpligt arbete friwilligl förtjena sitt uppehälle, utan och den late,
som med olofligt tiggande belrädes, på längre eller kortare tid twingas till
sådant arbete, hwaraf han därstädes må kunna njuta nödtorftigt underhåll,
utan att wara allmänheten till last».
I<. Maj:t gillade detta förslag, men lät icke därvid bero. För att
skydda liufvudstaden mot tillströmmande hopar af arbetslöst folk utfärdades
1 Politi- och brandkonimissionens skrifvelsc till K. Maj:t den 18 dec. 1772. Afskrift i
riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
