Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tades och diskuterades en mängd förslag, som här icke alldeles kunna
förbigås.
Den brydsamma belägenhet, i hvilken fattigvården råkat, hade förmått
1810 års revisorer att framhålla nödvändigheten att på annat sätt än genom
frivilliga bidrag anskaffa medel till de fattigas vård och understöd. »I följd
häraf och för att kunna upprätthålla och stadga Allmänna
Fattigwårds-In-rättningen, anse Revisoreme nödigt att samtliga Hufvudstadens Innewånare
i mån af deras förmögenhet och inkomst åtaga sig en Sviss och bestämd
afgift under namn af »Fattigförsörjningsalgift», hwilken bör grundas på den
bewillning, som till Kongl. Maj:t och Kronan erlägges, och i wisst
förhållande däraf beräknas, hwarifrån likwäl borde wara undantagne: l:o
Åm-bets- och Tjenstemän samt Betjenle wid alla publika wärk och inrättningar,
som äga under 200 R:dr i contant lön, så framt de ej för särskild inkomst
och förmögenhet äro taxerade, i hwilket fall nämnde afgift skulle beräknas
endast i proportion af den bewillning som därföre erlägges; 2:o All enskild
Betjening och Tjenstefolk utan afseende på det, hwartill de för sina
tjen-ster äro taxerade; men då de äga särskild förmögenhet eller inkomst
borde, likasom förut är sagdt, därföre betalas i proportion af bewillningen;
3:o Alla Stadens öfrige inwånare som finnas taxerade endast till 4 å 5 R:dr.
och därunder». Sedan direktionen erhåliit magistratens förteckningar å alla
dem, som skulle erlägga fattigförsörjningsafgift, och uppgjort kalkyl öfver
fattigvårdens behof, borde dessa handlingar genom vederbörande pastorer
delgifvas församlingarna, som ägde att själfva bestämma beloppet af afgiften.
»Som en följd däraf anse revisoreme äfwen nödigt, alt samlelige i Stockholm
warande faltighusinrätlningar måga med Allmänna Fattigwården sättas i en
närmare förbindelse, och alla särskilde till fattighusen bestämde afgifter
därmed upphöra, på det att ej någon härmed på dubbelt sätt må betungas».
I samma berättelse antyda revisorerna, att det kanske vore lämpligare,
om Danviks hospital och Allmänna barnhuset finge åler lyda under egen
styrelse »ulan att likwäl alldeles skiljas från gemenskapen med den
Allmänna Fattigwårds-Direclionen såsom öfwerslyrande och redofordrande»,
samt att möjligen »en mindre talrik sammansättning af Allmänna
Fattig-wårds-Styrelsen skulle bättre uppfylla ändamålet».
Sedan revisorerna sålunda gifvit uppslag till ganska genomgripande
förändringar, framlade tjänslförrättande öfverståthållaren ett af honom
utarbetad! förslag till organisation af fattigvården1. Redogörelsen för
behandling af detta förslag inom direktionen inleder han i sina lefnadsminnen
med följande ord: »Med fattigvården var nu så långt kommet, att alla,
som ej hade sin fördel af dess bibehållande på samma fot, voro
öfver-tygade, att hela inrättningen borde helt och hållet omskapas. Flere af
direktionens ledamöter uppsatte förslag till förändringen. Bland dem voro
några, som under andra namn ville bibehålla samma tillfällen som förut
för egennyltan». Han föreslår: »Directionen, bestående af 24 ledamöter, borde
upphöra och allt ställas på en militärisk fot under öfverståthållaren, som
1 Utkast till Allmänna Fattigwårdens organisation, afgifvct den 29 mars 1811.
Protokoll för allmänna fattigvården under 1811—1829. Ett band. I rådhusets arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
